Partyする！
Så har äntligen fått ge utelivet ett värdigt försök här nu. Första helgen var man ju jetlaggad och allmänt ur form. Nu: Perfekt form
Mötte upp Goddie, Moji o Mierin vid Hachiko i Shibuya.
Drog med Tobias från klassen också. Började på en liten restaurang på 6 våningen i någon random byggnad. Svårt att hitta när varje våning på husen har olika klubbar, pubbar osv. Har aldrig druckit med dessa snubbar förut, som är gamla Final Fantasy XI polare. Ett jävla tempo drog de på dock, speciellt Mierin. Så jag, svag för grupptrycket som vanlig, hakade på detta så klart. Endast Moji som inte höll takten. Han har de äkta asiatiska generna dock, så att dricka en öl medan vi andra plöjde 4 la honom på samma nivå. Inte mycket spelsnack alls, men tillräkligt för att känna sig lite sentimental inombords och få massiv pump inför FFXIV.
Efter 2 timmar blev vi utkastade, men det är inte så illa som det låter, man får nämligen bara sitta i 2 timmar. Vi kännde dock att 4 bärs på 2 timmar var lite för lite inför en helkväll, och att det var alldeles för tidigt för att crasha en nattklubb så vi drog på karaoke. Mer öl, massa sång.
Vidare till klubben: Womb
Mer eller mindre gömd i en vägg. Ser ut typ som en hemlig väg i ett spel där man bara öppnar ett hål i väggen. Fett. Här splittras alla upp mer eller mindre. Stort ställe, ett stort dansgolv, tre våningar, en chill lounge i källaren. Inte som Ageha men lätt top 10
Samma fotoförbud som verkar råda överallt på klubbar. Fast man blev inte muddrad och ombedd att lägga kameran i ett litet skåp som på Ageha. Har några bilder men det känns som att det automatiskt dök upp en vakt och titta argt på än så fort man försökte ta ett kort, hur onsynligt man än försökte. Så de korten man fick sög faktiskt. (Letade upp ett på internet här)
Efter att ha irrat runt och snackat med vad som känns som 1000 pers och dansat sig genomsvettig till den tunga elektroliknande musiken tog den kvällen plötsligt slut. Stötte ihop med Tobias på vägen ut, han hade däckat på toan. Väl utanför ramla Goddie ut och jag minns typ samtalet som : ”Har du sett Mats?” ”Nej” "Ok, Taxi!!” så försvann han. Träffade några riktiga skummisar utanför som jag spenderade kanske en halvtimme att snacka med medan jag käkade alla äggmackor seven eleven hade framme i hyllan.
Aja mot tåget, säger hej då till Tobias, sätter mig i ett hörn. Tåget åker, känns som i timmar. Tittar upp, vafan? Bara åkt 3 stationer... ??
HELVETE!
Jag måste somnat och är på väg tillbaka till Shibuya. Livet suger.
Kämpar mig hem till slut ändå och ber till gud att ingen i mitt hus är uppe. Måste se ut som något importerat direkt från andra världskriget. Tyvärr stöter jag på husets ”leader” som inte snackar någon engelska och jag inte träffat tidigare så måste gå igenom hela "Tjena Tjena processen". Han passar dessutom på att förklara hela min cleaning duty på japanska. Det är en sektliknande källsortering i detta land i tell you. Känndes som en befrielse när han snackat klart, vill ju inte verka som värsta alkisen första helgen, så sprang upp på rummet o däcka.
Helgen tog inte slut här dock, men inlägget gör det tyvärr. Hade en episk rematch på Ageha dagen efter. Och att stå och dansa vid pool baren (utomhus) medan solen går upp och du har utsikt över vattnet och alla skyskrapor på andra sidan är bortom min författar nivå att skriva om =)
Jag kan säga en sak dock: Sunkhak på Söder känns långt borta.
Mötte upp Goddie, Moji o Mierin vid Hachiko i Shibuya.
Drog med Tobias från klassen också. Började på en liten restaurang på 6 våningen i någon random byggnad. Svårt att hitta när varje våning på husen har olika klubbar, pubbar osv. Har aldrig druckit med dessa snubbar förut, som är gamla Final Fantasy XI polare. Ett jävla tempo drog de på dock, speciellt Mierin. Så jag, svag för grupptrycket som vanlig, hakade på detta så klart. Endast Moji som inte höll takten. Han har de äkta asiatiska generna dock, så att dricka en öl medan vi andra plöjde 4 la honom på samma nivå. Inte mycket spelsnack alls, men tillräkligt för att känna sig lite sentimental inombords och få massiv pump inför FFXIV.
Efter 2 timmar blev vi utkastade, men det är inte så illa som det låter, man får nämligen bara sitta i 2 timmar. Vi kännde dock att 4 bärs på 2 timmar var lite för lite inför en helkväll, och att det var alldeles för tidigt för att crasha en nattklubb så vi drog på karaoke. Mer öl, massa sång.
Vidare till klubben: Womb
Mer eller mindre gömd i en vägg. Ser ut typ som en hemlig väg i ett spel där man bara öppnar ett hål i väggen. Fett. Här splittras alla upp mer eller mindre. Stort ställe, ett stort dansgolv, tre våningar, en chill lounge i källaren. Inte som Ageha men lätt top 10
Samma fotoförbud som verkar råda överallt på klubbar. Fast man blev inte muddrad och ombedd att lägga kameran i ett litet skåp som på Ageha. Har några bilder men det känns som att det automatiskt dök upp en vakt och titta argt på än så fort man försökte ta ett kort, hur onsynligt man än försökte. Så de korten man fick sög faktiskt. (Letade upp ett på internet här)
Efter att ha irrat runt och snackat med vad som känns som 1000 pers och dansat sig genomsvettig till den tunga elektroliknande musiken tog den kvällen plötsligt slut. Stötte ihop med Tobias på vägen ut, han hade däckat på toan. Väl utanför ramla Goddie ut och jag minns typ samtalet som : ”Har du sett Mats?” ”Nej” "Ok, Taxi!!” så försvann han. Träffade några riktiga skummisar utanför som jag spenderade kanske en halvtimme att snacka med medan jag käkade alla äggmackor seven eleven hade framme i hyllan.
Aja mot tåget, säger hej då till Tobias, sätter mig i ett hörn. Tåget åker, känns som i timmar. Tittar upp, vafan? Bara åkt 3 stationer... ??
HELVETE!
Jag måste somnat och är på väg tillbaka till Shibuya. Livet suger.
Kämpar mig hem till slut ändå och ber till gud att ingen i mitt hus är uppe. Måste se ut som något importerat direkt från andra världskriget. Tyvärr stöter jag på husets ”leader” som inte snackar någon engelska och jag inte träffat tidigare så måste gå igenom hela "Tjena Tjena processen". Han passar dessutom på att förklara hela min cleaning duty på japanska. Det är en sektliknande källsortering i detta land i tell you. Känndes som en befrielse när han snackat klart, vill ju inte verka som värsta alkisen första helgen, så sprang upp på rummet o däcka.
Helgen tog inte slut här dock, men inlägget gör det tyvärr. Hade en episk rematch på Ageha dagen efter. Och att stå och dansa vid pool baren (utomhus) medan solen går upp och du har utsikt över vattnet och alla skyskrapor på andra sidan är bortom min författar nivå att skriva om =)
Jag kan säga en sak dock: Sunkhak på Söder känns långt borta.
Kommentarer
Trackback
