Tokyo Disney Land
(Text Kommer, titta tillbaka om ett tag)
--Eller imorgon, jag är trött.
----Eller kanske imorgon, har fullt schema idag
------ Skit samma, vem fan vill läsa om Disney land? =D
Det var typ precis som alla andra Disney lands, förutom att det var fullt med Japaner. Ljusparaden på kvällen något skarpare än de jag sett i Paris dock. Åkte dit på kvällen, åkte det man borde, drog hem.
End
Yasukuni Shrine
Ni som läste på Stockholms med mig i höstas kan inte ha glömt Ogawas föreläsning om Yasukuni Shrine. Han var så taggad, och så irriterad att ingen av oss dumma studenter kunde förstå den djupa innebörden Yasukuni har.
http://www.yasukuni.or.jp/english/index.html
Det är riktig politisk dynamit det här. Yasukuni byggdes 1869 och blev senare en helgedom där man hedrar de som "slagits och dött för fosterlandet och kejsaren". Detta är väl inte så speciellt egentligen då det är mer eller mindre exakt vad Triumfbågen är i Paris. Den lilla twisten ligger i att flera krigsförbrytare från andra världskriget skrevs in bland namnen av de som vilar i Yasukuni. Vilket är lite som att Tyskarna skulle gå och be till Hitler. Japan var rätt fördjävliga i Asien under andra världskriget. Det lustiga är att idag, 15 augusti, dagen Japan kapitulerade, så kommer massvis av japaner hit, för att hedra just de som gått bort för landets skull. Även Japans före detta premiärminister besökte Yasukuni varje år, något som fått kineser och koreaner att gå i taket och inte direkt förbättrat de småskakiga relationerna landen emellan.
Även jag svängde förbi där idag, mest för att Ogawas föreläsning var så hetlevrad. Men bönen besparade jag mig. Men det är väl bara acceptera att många krigshistorier har två sidor. Min pappa sa till exempel en gång att kurderna bara är något som USA hittat på.
Kamikaze plan från andra världskriget. "See you at Yasukuni"
Förresten så har jag blivit sjuk och idag var potentiellt den varmaste dagen hittills. Så det kändes som att jag skulle avlida. Ingen svininfluensa eller så men jag har så ont i halsen att det är irriterande. Jag trodde faktiskt lite naivt att man inte kunde få ont i halsen som icke rökare. För jag har faktiskt inte börjat igen! DAG 218!
Trick Art Museum
Vår svenska trio blev igår inbjudna av det något hysteriska kinesgänget från skolan att haka på till något som kallas Trick Art Museum.
http://www.trickart.jp/en/
Inte för att det, ärligt talat, lät speciellt intressant, men alltid kul att göra något annorlunda. Dessutom var det i stort sett gratis vilket det inte är mycket som är i den här staden. Senast de här kinesiskorna drog med oss ut vart dessutom riktigt lyckat så de är ju inte helt lost på att ta sig runt, vilket inte är så konstigt då de bott här i över ett år.
Så vi tog JR ut från staden till landsbyggen för att bevittna alla illusioner detta museum hade att erbjuda.
Och typ 100 kort till. Med en "det blir vad man gör det till" inställning hade vi faktiskt riktigt kul där inne. Men det är absolut inte något ställe man ska slösa en dag, eller ens en halv dag på om man besöker Tokyo i några veckor.
Efter det besteg vi ett berg, yeah, just like that. Kändes som ett litet "Sagan om Ringen" följeslag som traskade genom skogen, då de troligtvis är i samma storlek som Tolkien tänkte sig Hobbitarna.
Det hela avslutades med en fet middag i Shinjuku och sen hem och sova i 12 timmar. I Sverige är det ju typ helt omöjligt att sova 12 timmar. Här gör jag det utan problem.
Det är synd att jag har lov redan nu tycker jag. Min termin på universitetet tog slut i slutet av Maj. Efter det var jag mer eller mindre ledig fram tills jag åkte, förutom lite extra jobb på Vivo. Väl framme här var jag på semester i 2 veckor innan skolan började. Och nu är jag ledig igen. Hade varit mycket bättre med runt 3 Månaders slit och sen få 3 veckor ledigt. Det går på tok för mycket pengar när man är ledig, och jag har varit ledig på tok för länge.
http://www.trickart.jp/en/
Inte för att det, ärligt talat, lät speciellt intressant, men alltid kul att göra något annorlunda. Dessutom var det i stort sett gratis vilket det inte är mycket som är i den här staden. Senast de här kinesiskorna drog med oss ut vart dessutom riktigt lyckat så de är ju inte helt lost på att ta sig runt, vilket inte är så konstigt då de bott här i över ett år.
Så vi tog JR ut från staden till landsbyggen för att bevittna alla illusioner detta museum hade att erbjuda.
Och typ 100 kort till. Med en "det blir vad man gör det till" inställning hade vi faktiskt riktigt kul där inne. Men det är absolut inte något ställe man ska slösa en dag, eller ens en halv dag på om man besöker Tokyo i några veckor.
Efter det besteg vi ett berg, yeah, just like that. Kändes som ett litet "Sagan om Ringen" följeslag som traskade genom skogen, då de troligtvis är i samma storlek som Tolkien tänkte sig Hobbitarna.
Det hela avslutades med en fet middag i Shinjuku och sen hem och sova i 12 timmar. I Sverige är det ju typ helt omöjligt att sova 12 timmar. Här gör jag det utan problem.
Det är synd att jag har lov redan nu tycker jag. Min termin på universitetet tog slut i slutet av Maj. Efter det var jag mer eller mindre ledig fram tills jag åkte, förutom lite extra jobb på Vivo. Väl framme här var jag på semester i 2 veckor innan skolan började. Och nu är jag ledig igen. Hade varit mycket bättre med runt 3 Månaders slit och sen få 3 veckor ledigt. Det går på tok för mycket pengar när man är ledig, och jag har varit ledig på tok för länge.
Fireworks x2 花火！
Alla verkar ha en himla stor (totalt överhypad) förkärlek för fyrverkerier i det här landet. Har hunnit se 2 spektakel nu, då det i juli och augusti verkar skjutas varje helg någonstans. Det första för ungefär 2 veckor sedan tillsammans med de flesta som bor på mitt guest house. Var trevligt då detta också var första gången jag var med på någon aktivitet tillsammans med dem. Det är bra, jag har kommit närmre alla (döh obviously) de senaste veckorna och det är skön stämning i huset.
Det var precis här vi bodde Danis, minns du, det brukade alltid vara helt tomt på den här gatan.
Ärligt talat tyckte jag inte fyrverkerierna var så coola. Kollade mest på alla som gick runt i Kimono och Yukata. Inte varje dag man ser det (eller det gör man ju i och för sig..)
Polisens insats är inte heller att klaga på. De hade en egen liten scen där de stod och drog practical jokes i megafoner så att hela folkmassan störtgarva. Poliserna gör liksom inte riktigt samma sak i det här landet som resten av världen.
Samtidigt slussade de långsamt folk framåt över bron med hjälp av något som liknade ett par jätte rep så att alla fick chansen att stå på bästa platsen, mitt på bron, en liten stund.
Efter fyrverkerierna drog alla tillbaka till huset och drack lite öl och umgicks. Jag vart riktigt glad när Ryu frågade om vi skulle spela Tekken. Jag skulle äntligen få visa att en ny TV-spelschamp har anlänt till huset. Mina drömmar krossades dock rätt hårt efter att slutresultatet blivit 10-0 till honom. Men som alla vet är ju Tekken ett turspel rakt igenom....
Senare på kvällen körde vi även Soul Calibur 3 där det slutade 11-1 till honom. Men man kan nog säga att det bara är den matchen jag vann som räknas då olika slumpmässiga faktorer och störningsmoment fick honom att vinna resterande 11 matcher...
Andra gången, cirka en vecka senare, var tillsammans med skolan. Inga förväntningar den här gången heller då alla sagt att det i Asakusa veckan innan är det absolut största. Jag har fortfarande inte köpt någon Yukata, får se till att ta tag i det snart. Från att ha kommit fram till stationen gick vi i säkert minst en timme och kom fram till det här. Blev riktigt imponerad, lika mycket människor åt andra hållet också. Snacka om att de gillar sina fyrverkerier. Skolan är mäktigt, de hade reserverat riktigt bra platser åt oss haha.
Det small på ordentligt den här gången, och länge. Höll lätt på mer än en timme. Tog massor av kort men fyrverkerier blir ju inte direkt samma sak på bild. Här får ni ett kort ändå.
Under fyrverkeriernas gång lyckades vi svenskar samla ihop en rätt stabil trupp blandad av studenter och lärare som vi drog med ut till en Izakaya. Kändes rätt tungt att glida upp till entrevärden och säga vi är 27, är det lugnt eller? Och visst fan var det LUGNT! Blev riktigt riktigt lyckat.
Ungefär så här kan man sammanfatta stämningen på en Izakaya:
lol.
Det får räcka för den här gången. Sommarlovet lunkar på. Jag har det bra. Skriver snart igen.
Det var precis här vi bodde Danis, minns du, det brukade alltid vara helt tomt på den här gatan.
Ärligt talat tyckte jag inte fyrverkerierna var så coola. Kollade mest på alla som gick runt i Kimono och Yukata. Inte varje dag man ser det (eller det gör man ju i och för sig..)
Polisens insats är inte heller att klaga på. De hade en egen liten scen där de stod och drog practical jokes i megafoner så att hela folkmassan störtgarva. Poliserna gör liksom inte riktigt samma sak i det här landet som resten av världen.
Samtidigt slussade de långsamt folk framåt över bron med hjälp av något som liknade ett par jätte rep så att alla fick chansen att stå på bästa platsen, mitt på bron, en liten stund.
Efter fyrverkerierna drog alla tillbaka till huset och drack lite öl och umgicks. Jag vart riktigt glad när Ryu frågade om vi skulle spela Tekken. Jag skulle äntligen få visa att en ny TV-spelschamp har anlänt till huset. Mina drömmar krossades dock rätt hårt efter att slutresultatet blivit 10-0 till honom. Men som alla vet är ju Tekken ett turspel rakt igenom....
Senare på kvällen körde vi även Soul Calibur 3 där det slutade 11-1 till honom. Men man kan nog säga att det bara är den matchen jag vann som räknas då olika slumpmässiga faktorer och störningsmoment fick honom att vinna resterande 11 matcher...
Andra gången, cirka en vecka senare, var tillsammans med skolan. Inga förväntningar den här gången heller då alla sagt att det i Asakusa veckan innan är det absolut största. Jag har fortfarande inte köpt någon Yukata, får se till att ta tag i det snart. Från att ha kommit fram till stationen gick vi i säkert minst en timme och kom fram till det här. Blev riktigt imponerad, lika mycket människor åt andra hållet också. Snacka om att de gillar sina fyrverkerier. Skolan är mäktigt, de hade reserverat riktigt bra platser åt oss haha.
Det small på ordentligt den här gången, och länge. Höll lätt på mer än en timme. Tog massor av kort men fyrverkerier blir ju inte direkt samma sak på bild. Här får ni ett kort ändå.
Under fyrverkeriernas gång lyckades vi svenskar samla ihop en rätt stabil trupp blandad av studenter och lärare som vi drog med ut till en Izakaya. Kändes rätt tungt att glida upp till entrevärden och säga vi är 27, är det lugnt eller? Och visst fan var det LUGNT! Blev riktigt riktigt lyckat.
Ungefär så här kan man sammanfatta stämningen på en Izakaya:
lol.
Det får räcka för den här gången. Sommarlovet lunkar på. Jag har det bra. Skriver snart igen.
The ODAIBA Experience
Jag ville verkligen ha "GUNDAMN!" som rubrik på det här inlägget men jag tror inte tillräckligt många skulle haja ordvitsen. En skala 1:1 Gundam modell. Rusktig Mäktig. Byggd för att fira 30års jubileumet av serien. 18 Meter hög. Fett.
Så med det sagt så kanske ni undrar vad är Odaiba är för något? Det är en stor konstgjord ö i Tokyobukten, byggd för att försvara staden från sjöangrepp under mitten av 1800 talet. Och det är just där ute (så klart) som den här modellen är byggd.
Idag efter skolan så föreslog Tobbe att vi skulle dra ut dit, och det lät som en bra idée då vädret var riktigt bra. Det ska tydligen också finnas en strand på Odaiba. Interessant, även fast jag inte tror att stränderna här är av världsklass så kan det ju alltid vara kul att se.
Så vi tog framtidståget över bron, som endast körs av en dator , till Odaiba.
Rainbow Bridge
Odaiba måste vara det stället på jorden med de konstigaste byggnaderna jag någonsin sett. Här är några exempel:
Byggnaden med vad som måste vara världens största discokula.
Byggnaden med ett hål i.
Finns även en liten frihetsgudinna, men det finns så många sådana runt om i världen att det känns lite onödigt att lägga upp ett kort på den.
Gundam statyn var varjefall helt klart höjdpunkten, och vi fastnade här i stort sett hela kvällen. Byggd på vad som brukade vara en gräsmatta. Nu är det samma sorts mark som det blir på festivaler efter några dagar.
Fick faktiskt lite festivalkänsla i kroppen. Massor av mat och ölstånd uppställda i en cirkel runt jätte statyn. Men framför allt massor av folk
Efter att ha suttit här och sett när statyn rört lite på sig och sprutat rök ett antal gånger var det dags att dra hemmåt. Stranden hann vi inte se skymten av men det kommer ju fler tillfällen. På vägen hem hamnade vi i Shimbashi som verkar vara ett minst sagt livligt kvarter. Får ta en titt där någon gång under lovet.
God natt på er!
Vy från ett Luftslott
"Superstar where you from? How's it going?!"
Det här är en bit upp alltså. Jag är inte direkt höjdrädd, men det här.........
Jag vet faktiskt inte hur högt, men det röda tornet i bakgrunden är Tokyo Tower, och det är 330 meter (Högre än Tour Eiffel). Top Notch, en äkta "The world is mine" känsla. Det här är fotograferat uppe på Roppongi Hills.
En annan kul sak som hände igår:
Ramlar ut från klubben runt 5 på morgonen. Från ingenstans dyker någon snubbe fram med mikrofon och kamera kopplat till en laptop. Såg rätt så skumt ut. Aja körde några Wohooo och Jihaaa framför kameran och sa att jag älskade Japan. Kan ju alltid vara kul liksom, inte en chans att det kommer användas till någonting ändå... Sen förstod jag att det var live.. Shit?!
Måste sett ärke-äggigt ut. Men kul var det varjefall! Skrev in min blogg adress på hans laptop också... Hade 98 views igår på bloggen :O Going Commercial!
Imorgon är det nationell helgdag i Japan 海の日 Umi no hi, eller Sjödagen. Vette fan varför man firar den. Så ikväll blir det fest, Ageha igen. Det har varit mycket fest faktiskt, kommer lugna ner sig fram över.
さようなら
Partyする！
Så har äntligen fått ge utelivet ett värdigt försök här nu. Första helgen var man ju jetlaggad och allmänt ur form. Nu: Perfekt form
Mötte upp Goddie, Moji o Mierin vid Hachiko i Shibuya.
Drog med Tobias från klassen också. Började på en liten restaurang på 6 våningen i någon random byggnad. Svårt att hitta när varje våning på husen har olika klubbar, pubbar osv. Har aldrig druckit med dessa snubbar förut, som är gamla Final Fantasy XI polare. Ett jävla tempo drog de på dock, speciellt Mierin. Så jag, svag för grupptrycket som vanlig, hakade på detta så klart. Endast Moji som inte höll takten. Han har de äkta asiatiska generna dock, så att dricka en öl medan vi andra plöjde 4 la honom på samma nivå. Inte mycket spelsnack alls, men tillräkligt för att känna sig lite sentimental inombords och få massiv pump inför FFXIV.
Efter 2 timmar blev vi utkastade, men det är inte så illa som det låter, man får nämligen bara sitta i 2 timmar. Vi kännde dock att 4 bärs på 2 timmar var lite för lite inför en helkväll, och att det var alldeles för tidigt för att crasha en nattklubb så vi drog på karaoke. Mer öl, massa sång.
Vidare till klubben: Womb
Mer eller mindre gömd i en vägg. Ser ut typ som en hemlig väg i ett spel där man bara öppnar ett hål i väggen. Fett. Här splittras alla upp mer eller mindre. Stort ställe, ett stort dansgolv, tre våningar, en chill lounge i källaren. Inte som Ageha men lätt top 10
Samma fotoförbud som verkar råda överallt på klubbar. Fast man blev inte muddrad och ombedd att lägga kameran i ett litet skåp som på Ageha. Har några bilder men det känns som att det automatiskt dök upp en vakt och titta argt på än så fort man försökte ta ett kort, hur onsynligt man än försökte. Så de korten man fick sög faktiskt. (Letade upp ett på internet här)
Efter att ha irrat runt och snackat med vad som känns som 1000 pers och dansat sig genomsvettig till den tunga elektroliknande musiken tog den kvällen plötsligt slut. Stötte ihop med Tobias på vägen ut, han hade däckat på toan. Väl utanför ramla Goddie ut och jag minns typ samtalet som : ”Har du sett Mats?” ”Nej” "Ok, Taxi!!” så försvann han. Träffade några riktiga skummisar utanför som jag spenderade kanske en halvtimme att snacka med medan jag käkade alla äggmackor seven eleven hade framme i hyllan.
Aja mot tåget, säger hej då till Tobias, sätter mig i ett hörn. Tåget åker, känns som i timmar. Tittar upp, vafan? Bara åkt 3 stationer... ??
HELVETE!
Jag måste somnat och är på väg tillbaka till Shibuya. Livet suger.
Kämpar mig hem till slut ändå och ber till gud att ingen i mitt hus är uppe. Måste se ut som något importerat direkt från andra världskriget. Tyvärr stöter jag på husets ”leader” som inte snackar någon engelska och jag inte träffat tidigare så måste gå igenom hela "Tjena Tjena processen". Han passar dessutom på att förklara hela min cleaning duty på japanska. Det är en sektliknande källsortering i detta land i tell you. Känndes som en befrielse när han snackat klart, vill ju inte verka som värsta alkisen första helgen, så sprang upp på rummet o däcka.
Helgen tog inte slut här dock, men inlägget gör det tyvärr. Hade en episk rematch på Ageha dagen efter. Och att stå och dansa vid pool baren (utomhus) medan solen går upp och du har utsikt över vattnet och alla skyskrapor på andra sidan är bortom min författar nivå att skriva om =)
Jag kan säga en sak dock: Sunkhak på Söder känns långt borta.
Mötte upp Goddie, Moji o Mierin vid Hachiko i Shibuya.
Drog med Tobias från klassen också. Började på en liten restaurang på 6 våningen i någon random byggnad. Svårt att hitta när varje våning på husen har olika klubbar, pubbar osv. Har aldrig druckit med dessa snubbar förut, som är gamla Final Fantasy XI polare. Ett jävla tempo drog de på dock, speciellt Mierin. Så jag, svag för grupptrycket som vanlig, hakade på detta så klart. Endast Moji som inte höll takten. Han har de äkta asiatiska generna dock, så att dricka en öl medan vi andra plöjde 4 la honom på samma nivå. Inte mycket spelsnack alls, men tillräkligt för att känna sig lite sentimental inombords och få massiv pump inför FFXIV.
Efter 2 timmar blev vi utkastade, men det är inte så illa som det låter, man får nämligen bara sitta i 2 timmar. Vi kännde dock att 4 bärs på 2 timmar var lite för lite inför en helkväll, och att det var alldeles för tidigt för att crasha en nattklubb så vi drog på karaoke. Mer öl, massa sång.
Vidare till klubben: Womb
Mer eller mindre gömd i en vägg. Ser ut typ som en hemlig väg i ett spel där man bara öppnar ett hål i väggen. Fett. Här splittras alla upp mer eller mindre. Stort ställe, ett stort dansgolv, tre våningar, en chill lounge i källaren. Inte som Ageha men lätt top 10
Samma fotoförbud som verkar råda överallt på klubbar. Fast man blev inte muddrad och ombedd att lägga kameran i ett litet skåp som på Ageha. Har några bilder men det känns som att det automatiskt dök upp en vakt och titta argt på än så fort man försökte ta ett kort, hur onsynligt man än försökte. Så de korten man fick sög faktiskt. (Letade upp ett på internet här)
Efter att ha irrat runt och snackat med vad som känns som 1000 pers och dansat sig genomsvettig till den tunga elektroliknande musiken tog den kvällen plötsligt slut. Stötte ihop med Tobias på vägen ut, han hade däckat på toan. Väl utanför ramla Goddie ut och jag minns typ samtalet som : ”Har du sett Mats?” ”Nej” "Ok, Taxi!!” så försvann han. Träffade några riktiga skummisar utanför som jag spenderade kanske en halvtimme att snacka med medan jag käkade alla äggmackor seven eleven hade framme i hyllan.
Aja mot tåget, säger hej då till Tobias, sätter mig i ett hörn. Tåget åker, känns som i timmar. Tittar upp, vafan? Bara åkt 3 stationer... ??
HELVETE!
Jag måste somnat och är på väg tillbaka till Shibuya. Livet suger.
Kämpar mig hem till slut ändå och ber till gud att ingen i mitt hus är uppe. Måste se ut som något importerat direkt från andra världskriget. Tyvärr stöter jag på husets ”leader” som inte snackar någon engelska och jag inte träffat tidigare så måste gå igenom hela "Tjena Tjena processen". Han passar dessutom på att förklara hela min cleaning duty på japanska. Det är en sektliknande källsortering i detta land i tell you. Känndes som en befrielse när han snackat klart, vill ju inte verka som värsta alkisen första helgen, så sprang upp på rummet o däcka.
Helgen tog inte slut här dock, men inlägget gör det tyvärr. Hade en episk rematch på Ageha dagen efter. Och att stå och dansa vid pool baren (utomhus) medan solen går upp och du har utsikt över vattnet och alla skyskrapor på andra sidan är bortom min författar nivå att skriva om =)
Jag kan säga en sak dock: Sunkhak på Söder känns långt borta.
