Ett oväntat återseende v.1


Masumi-Chan! Träffade i Shanghai 2007-2008 när jag var och hälsade på Arvid.  Dessutom personen som lärde mig staka fram mitt första "Hajimemashite" och "Itadakimasu!!!" på ett fik någonstans i Shanghai. Har inte snackat mycket alls med henne sedan dess, lite på facebook då och då bara. Ändå så blev jag glad när jag fick höra att hon skulle förbi Tokyo några dagar. Så vi bestämde oss för att ses och dra ut och äta i Ikebukoro och se vart kvällen bar av.

Nu visade sig Ikebukoro inte vara den bästa platsen just denna dag att bestämma träff på. Det kändes ovanligt fullt med folk även för att vara Tokyo, fast jag skulle snart förstå varför. Det tog säkert minst 20 minuter att hitta varandra fast vi stod på i stort sett samma ställe. Det tog ytterligare 30 min att ta sig över gatan. Någonting är verkligen på gång här. Mer och mer poliser, avspärrningar, mer folk....

Sen slår det mig, fan är inte det där japans premiärminister som håller tal? Och mycket riktigt, Taro Aso himself. Inte så konstigt att det var uber packat. Det är val dagen efter, får se om han sitter kvar. Försökte lyssna medan vi trängde oss igenom folkmassan men kan ärligt talat säga att jag inte förstod ett enda ord av vad han sa, lite coolt att ha sett honom dock =D

Till slut hittade vi i varje fall ett ställe att sätta oss och käka på. Snackade mest Shanghai. Känns konstigt att det nästan är 2 år sedan jag var i Kina. Känns på något sätt som det var igår. Efter att ha käkat lallade vi runt lite i Ikebukoro.

Slängde iväg ett e-mail till Tobias och kollade vad de planerat för kvällen. Izakaya så klart, något som jag redan kände på mig, så vi åkte iväg till Kinshicho och mötte upp dem. Fick ett eget litet rum med plats för 6 pers. Vilket vi efter lite diskussion valde att kalla ställets VIP rum. Jag var mer inne på att det var städskrubben dit de slängde oss blattar så att vi inte skulle synas. Fast VIP rum klingar lite bättre faktiskt.

Varje bord på stället hade ett timglas. Vad detta timglas nu egentligen är till för är okänt för oss. Det var dock inte direkt svårt att komma fram till att vi kunde använda det till diverse dryckeslekar. Farligt.

Trots detta så blev detta inget stort fylleslag, alla höll sig på en bra nivå.

Efter detta, Karaoke. Tappat en man, men vi rullar på ändå. Sjöng på i två timmar. Karaoke börjar kännas lite gammalt nu, men det är fortfarande rätt kul. Blev lite mer variation på låtarna denna gång dock då det visade sig att Adit och Terrorist-San var höjdare på att sjunga japanska låtar i alla möjliga genrer.

Jag och Tobbe avslutade pampigt med Rikki - Suteki da ne från Final Fantasy 10. Vilket säkerligen rörde alla djup i själen då vi är sådana underbarn när det kommer till att sjunga.

Och så slutar en riktigt lyckad kväll.


Til next time!



Tokyo Disney Land



(Text Kommer, titta tillbaka om ett tag)

--Eller imorgon, jag är trött.

----Eller kanske imorgon, har fullt schema idag

------ Skit samma, vem fan vill läsa om Disney land? =D
Det var typ precis som alla andra Disney lands, förutom att det var fullt med Japaner. Ljusparaden på kvällen något skarpare än de jag sett i Paris dock. Åkte dit på kvällen, åkte det man borde, drog hem.

End

Japansk Humor

Ingen action igår eller ikväll. Har segat hemma, pluggat och varit på gymmet. Suttit och dötittat på youtube den senaste timmen och tänkte dela med mig av några klipp som gett mig krampartade skrattattacker. Många har säkert sett dessa men jag har ingen ork att skriva just nu men ville blogga något. Har minst 20 sådana här videos som jag verkligen asgarvar åt, men lägger upp 3 här och nu. Kanske blir fler senare om folk tycker de är roliga. Videon längst ner känns viktig att ni ser. Det är precis så det känns här när man försöker komma runt med engelska.

Här är lite småklipp


När gamlingen jagas av stenen och när de släpper ut fågeln i pissoaren i den första filmen är fan episkt. Den andra filmen undrar jag hur man själv skulle reagera i.

Den här videon kan faktiskt vara kul att se också för att ni ska kunna få lite insikt i hur det är att använda engelska här (ibland). Jag har riktigt svårt att hålla mig för skratt när japanerna sätter igång med sin så kallade Jingrish. Speciellt när de har samma pitch på rösten som hon i filmen. Jag har inte så mycket respekt i kroppen som de har. De aldrig skulle skratta åt min japanska på samma sätt. I varje fall aldrig så att jag såg att de gjorde det.

Den första och enda meningen tjejen säger när hon kommer upp är det hon sedan spenderar resten av filmen till att försöka översätta XD Får ni ihop det? Jag förstår helt och hållet, men inte tack vare engelskan ^_^

Cheese!... Box!.... Cool!.... COOL BOX! Fan någon måste sampla det o slänga in det i en ravelåt.


Hahaha.. Godnatt

Japanese Smoking Manners

Lovet är över.
Ayong, den koreanska bruden i vårt guest house har åkt hem.
Har sett när tusentals flytande ljust tänts i Sumidafloden.
Varit på min första hemma fest. (!)
Gjort Sverige stolta genom att sjunga Karamel-Dansen på karaoke.

Men inget av de ämnena orkar jag ta upp idag!

Tänkte det var dags att ge alla rökare en smäll på käften. Får ju passa på nu medan jag med all rätt kan göra det. Det finns en massiv antirökkampanj som pågått här sedan jag var här förra gången 2006, om inte längre. Lite uppläxande skyltar som man hittar lite här och där ute på stan. Det är förbjudet att röka på gatan här. Visst gör folk det ändå, men det är ändå inte många som gör det. Istället finns det smoke-stations lite här och var. Här kan vi komma in lite mer på en av polisens absoluta favoritsysslor i det här landet också. Be folk fimpa sina cigg. På riktigt. Alla utrustade med en bärbar askkopp.

Så här följer lite bilder, väldigt välillustrerade, som jag gärna vill att ni ska ta del av.


"Don't smoke in bathrooms of train stations. The toilet is not a big ashtray"
"Public Toilet not ashtray"


"A portable ashtray is not a licence to smoke anywhere you please."
"Smoke, Crowd, Portable ashtray" Ja man ser ju hur röken fullständigt hugger huvudena av de stackars icke-rökarna

Här under får vi följa händelseförloppet ur både ickerökaren och rökarens perspektiv. Mycket pedagogiskt upplagt.

Vänster: "As I walked along, I was blowing smoke into someones face behind me"
"Smoke, Back" Vi ser här hur röken växer exponentiellt och fullkomligt slukar stackaren bakom

Höger: "I see a person walking in front of me. I pass the smoker to avoid the smoke" "Tobaco, Pass" Ett typiskt exempel på att det är offret som måste rätta sig. Ett orättvist samhälle på många sätt.


"The fire disappears beneath his shoe. Unfortunately, the butt still remains.."
"Tobacco, Remains"
Oj Oj Oj, känn skuldkänslor. Har just du någonsin fimpat en cigarett på gatan?


"Stand Ashtrays. Disposing of a lit cigarette in one just creates more smoke"
Vi ser här hur en brandman blir tvungen att rycka ut och släcka röken i askkoppen bara för att någon oeftertänksam individ slängt ner sin cigarett utan att släcka den först!


"I quietly hold my breath whenever I come across someone smoking"
"Smoke, Smoke, Smoke, Stop!" Man ser verkligen hur den farliga rökaren kommer närmre och närmre. Likt Hajen i Hajenfilmerna. Får melodin i huvudet nu också.

Och här följer min absoluta favorit

"Inhaled. Burned. Thrown Away. If it were anything but a cigarette it would surely be crying"
"Meet > Love > The End" Djupt...

Så jag hoppas att ni har tänk på vad ni egentligen ställer till med nu.

Kändes bra att skriva ett helt oseriöst inlägg. Hoppas ni fick er ett skratt, eller så är min humor bara allmänt udda. Har bara en riktigt viktig sak att tillägga innan jag går och lägger mig, nämligen:


PLEASE DO IT AT THE BEACH!

Yasukuni Shrine


Ni som läste på Stockholms med mig i höstas kan inte ha glömt Ogawas föreläsning om Yasukuni Shrine. Han var så taggad, och så irriterad att ingen av oss dumma studenter kunde förstå den djupa innebörden Yasukuni har.

http://www.yasukuni.or.jp/english/index.html

Det är riktig politisk dynamit det här. Yasukuni byggdes 1869 och blev senare en helgedom där man hedrar de som "slagits och dött för fosterlandet och kejsaren". Detta är väl inte så speciellt egentligen då det är mer eller mindre exakt vad Triumfbågen är i Paris. Den lilla twisten ligger i att flera krigsförbrytare från andra världskriget skrevs in bland namnen av de som vilar i Yasukuni. Vilket är lite som att Tyskarna skulle gå och be till Hitler. Japan var rätt fördjävliga i Asien under andra världskriget. Det lustiga är att idag, 15 augusti, dagen Japan kapitulerade, så kommer massvis av japaner hit, för att hedra just de som gått bort för landets skull. Även Japans före detta premiärminister besökte Yasukuni varje år, något som fått kineser och koreaner att gå i taket och inte direkt förbättrat de småskakiga relationerna landen emellan.



Även jag svängde förbi där idag, mest för att Ogawas föreläsning var så hetlevrad. Men bönen besparade jag mig. Men det är väl bara acceptera att många krigshistorier har två sidor. Min pappa sa till exempel en gång att kurderna bara är något som USA hittat på.


Kamikaze plan från andra världskriget. "See you at Yasukuni"

Förresten så har jag blivit sjuk och idag var potentiellt den varmaste dagen hittills. Så det kändes som att jag skulle avlida. Ingen svininfluensa eller så men jag har så ont i halsen att det är irriterande. Jag trodde faktiskt lite naivt att man inte kunde få ont i halsen som icke rökare. För jag har faktiskt inte börjat igen! DAG 218!



Trick Art Museum

Vår svenska trio blev igår inbjudna av det något hysteriska kinesgänget från skolan att haka på till något som kallas Trick Art Museum.

http://www.trickart.jp/en/

Inte för att det, ärligt talat, lät speciellt intressant, men alltid kul att göra något annorlunda. Dessutom var det i stort sett gratis vilket det inte är mycket som är i den här staden. Senast de här kinesiskorna drog med oss ut vart dessutom riktigt lyckat så de är ju inte helt lost på att ta sig runt, vilket inte är så konstigt då de bott här i över ett år.

Så vi tog JR ut från staden till landsbyggen för att bevittna alla illusioner detta museum hade att erbjuda.





Och typ 100 kort till. Med en "det blir vad man gör det till" inställning hade vi faktiskt riktigt kul där inne. Men det är absolut inte något ställe man ska slösa en dag, eller ens en halv dag på om man besöker Tokyo i några veckor.

Efter det besteg vi ett berg, yeah, just like that. Kändes som ett litet "Sagan om Ringen" följeslag som traskade genom skogen, då de troligtvis är i samma storlek som Tolkien tänkte sig Hobbitarna.




Det hela avslutades med en fet middag i Shinjuku och sen hem och sova i 12 timmar. I Sverige är det ju typ helt omöjligt att sova 12 timmar. Här gör jag det utan problem.

Det är synd att jag har lov redan nu tycker jag. Min termin på universitetet tog slut i slutet av Maj. Efter det var jag mer eller mindre ledig fram tills jag åkte, förutom lite extra jobb på Vivo. Väl framme här var jag på semester i 2 veckor innan skolan började. Och nu är jag ledig igen. Hade varit mycket bättre med runt 3 Månaders slit och sen få 3 veckor ledigt. Det går på tok för mycket pengar när man är ledig, och jag har varit ledig på tok för länge.


Jordbävning

Jag överlevde Jordbävningen i söndags! (tillsammans med resten av staden)

Blev lite förvånad att morsan inte spammat min e-mail för att kolla om jag var ok fast det stod högst upp på Aftonbladets hemsida.

Det skakade ordentligt faktiskt. Kutade ner till det gemensamma rummet, men där satt alla Japanerna och glodde på TV som att ingenting hände. Man blir väl härdad antar jag.

EDIT: Blev väckt av en jordbävning till idag, Klara mig fint även denna gång, förutom att min sömn förstördes.

Annars har jag inte så mycket att komma med.

Läst ut Aldrig fucka upp. Den var ju inte ens i närheten av Snabba Cash.
Nästan spelat igenom hela Heroes of Might and Magic 5.
Plöjt ett antal Anime serier.
Sett mer fyrverkerier.
Gymmat. Seröst.
Klubbat. Oseriöst.
Karaoke.

Har en del storslagna framtidsplaner dock som jag inte tänker dela med mig av än. Ni får vänta och se helt enkelt.

Fireworks x2 花火!

Alla verkar ha en himla stor (totalt överhypad) förkärlek för fyrverkerier i det här landet. Har hunnit se 2 spektakel nu, då det i juli och augusti verkar skjutas varje helg någonstans. Det första för ungefär 2 veckor sedan tillsammans med de flesta som bor på mitt guest house. Var trevligt då detta också var första gången jag var med på någon aktivitet tillsammans med dem. Det är bra, jag har kommit närmre alla (döh obviously) de senaste veckorna och det är skön stämning i huset.


Det var precis här vi bodde Danis, minns du, det brukade alltid vara helt tomt på den här gatan.

Ärligt talat tyckte jag inte fyrverkerierna var så coola. Kollade mest på alla som gick runt i Kimono och Yukata. Inte varje dag man ser det (eller det gör man ju i och för sig..)

Polisens insats är inte heller att klaga på. De hade en egen liten scen där de stod och drog practical jokes i megafoner så att hela folkmassan störtgarva. Poliserna gör liksom inte riktigt samma sak i det här landet som resten av världen.


Samtidigt slussade de långsamt folk framåt över bron med hjälp av något som liknade ett par jätte rep så att alla fick chansen att stå på bästa platsen, mitt på bron, en liten stund.

Efter fyrverkerierna drog alla tillbaka till huset och drack lite öl och umgicks. Jag vart riktigt glad när Ryu frågade om vi skulle spela Tekken. Jag skulle äntligen få visa att en ny TV-spelschamp har anlänt till huset. Mina drömmar krossades dock rätt hårt efter att slutresultatet blivit 10-0 till honom. Men som alla vet är ju Tekken ett turspel rakt igenom....
Senare på kvällen körde vi även Soul Calibur 3 där det slutade 11-1 till honom. Men man kan nog säga att det bara är den matchen jag vann som räknas då olika slumpmässiga faktorer och störningsmoment fick honom att vinna resterande 11 matcher...

Andra gången, cirka en vecka senare, var tillsammans med skolan. Inga förväntningar den här gången heller då alla sagt att det i Asakusa veckan innan är det absolut största. Jag har fortfarande inte köpt någon Yukata, får se till att ta tag i det snart. Från att ha kommit fram till stationen gick vi i säkert minst en timme och kom fram till det här. Blev riktigt imponerad, lika mycket människor åt andra hållet också. Snacka om att de gillar sina fyrverkerier. Skolan är mäktigt, de hade reserverat riktigt bra platser åt oss haha.


Det small på ordentligt den här gången, och länge. Höll lätt på mer än en timme. Tog massor av kort men fyrverkerier blir ju inte direkt samma sak på bild. Här får ni ett kort ändå.


Under fyrverkeriernas gång lyckades vi svenskar samla ihop en rätt stabil trupp blandad av studenter och lärare som vi drog med ut till en Izakaya. Kändes rätt tungt att glida upp till entrevärden och säga vi är 27, är det lugnt eller? Och visst fan var det LUGNT! Blev riktigt riktigt lyckat.

Ungefär så här kan man sammanfatta stämningen på en Izakaya:

lol.



Det får räcka för den här gången. Sommarlovet lunkar på. Jag har det bra. Skriver snart igen.


RSS 2.0