TokyoTrip

http://kyototrip.blogg.se

Snubblade in här och blev nostalgisk. Läste igenom gamla inlägg och tittade igenom lite bilder. Svårt att inte längta tillbaka då.

Ser till min stora förvåning att det fortfarande är lite folk som besöker varje dag. Blir lite nyfiken på hur folk hittar hit.

Vem vet, kanske rent av blir en uppföljare... fast inte i Tokyo.




Stay tuned

Har spenderat 4 dagar hos Aki i hans minst sagt militära och språkfascistiska värld. Den stökiga lägenheten där jag bodde de 2 första veckorna i Japan. Belagd ute i Okegawa där det inte finns någonting alls att göra. Inga distraktioner, jag skulle nästan kunna satsa pengar på att medelåldern i den här hålan är 60 plus. Med andra ord en perfekt plats för att koncentrera sig och plöja igenom ett års studier.


Vocabulary: Check


Grammar: Check


Listening Comprehension: Check


Kanji: Check


Reading Comprehension: Check


Everything: Check

Kommer det hålla? Vem vet? Inte vet jag! Men jag har klarat alla gamla tentor jag skrivit. Dock har upplägget ändrats i år. Nya typer av problem har lagts till och angående svårighetsgraden har de kommit med uttalandet: "Mer eller mindre samma nivå som tidigare års level 2, med lite ökning i svårighetsgrad." Detta "lite" är dock en helt odefinierbar faktor för mig så det är lika bra att inte spekulera i det. Resultatet dröjer dessutom 2 månader drygt. Men jag återkommer med en kommentar efter att slaget är över!

Rubriken behöver inte tas så allvarligt. Men visst kom det lägligt. Kanske nästan lika grymt lägligt som Röd kunde sudda ut Tillbaka till samtiden och allt.

Jag är i Seoul, Korea nu. Jag kommer inte skriva om Korea heller då detta är en Japanblogg. Men jag lägger upp några bilder när jag kommer tillbaka till Tokyo.

Det är dags att gå in i något sorts avslutande läge nu.
Face it, det är över. Men även om det är över så är det mycket som kommer hända de sista dagarna.

Från och med nu kommer alla kvarvarande inlägg vara dedikerade kring avslut.

Och vissa avsked kommer nog vara värre än andra.


Jag tänkte aldrig längre än ett ögonblick i sänder
och just nu
vill jag se min framtid, jag vill se allt som ska komma
genom dimmorna här

Kan jag inte ens se min nervösa tunna hand som söker din

Du ger mig inga löften
och du ställer inga krav
för att du vet exakt
vad jag klarar av

Du ser mig som en jämlik
jag beter mig som ett barn
En ängels tålamod
En djävulsk envishet

Du tänkte alltid längre än det ögonblick när det händer
och just nu
kan vi se vår framtiden ett högteknologiskt konstverk
genom dimmorna här

Din varma slitna hand den sluts försiktigt omkring min
och tar mig med

Du ska lämna mig här ensam
Du ska lämna mig igen
Du måste lita på mig nu

Det är inte bara rädslan
som har bundit mig vid dig
Du måste lita på mig

Tänk på att du lärt mig allt var stolt över ditt verk
och spela en sång för oss
för gamla tiders skull

Det här varit 16 tunga dagar. 16 dagar som säker förkortat samtligas livslängd med minst ett år. Men det var det värt.

Folket åkte hem imorse. Har en känsla att det kan bli segt från och med nu. Jag är snuvig, har feber, hostar, samt fryser i mitt rum som har en aircon på 30+.

Jag pallar inte skriva om all action. Rättare sagt jag pallar inte skriva om någon action. Överlåter de till de andra.

Jag skriver istället om något som jag faktistk sett fram emot sedan jag kom till Japan. Något aningen mer lugnande. Nämligen körsbärsblommningen som nu är i full fart. En av japanernas favoritsysselsättning, hanami. Som ordagrant betyder "Titta på blommor" och innebär att man antingen har en picknic i någon av stadens parker eller bara promenerar runt längs blommningen.

Jag måste säga att det är rätt fantastiskt, samt olikt något jag sett förut. Alla stadens parker slår ut. Det enda som inte riktigt stämde med vad jag förväntat mig är att det inte alls är sprakande rosa, utan mer vitnyanserad blommning. Men det är lika jävla häftigt för det.





Titeln våren sluter cirkeln har jag för att jag nu upplevt alla fyra årstider i Japan. Alla som pratat med en japan någongång vet att de är otroligt stolta och malliga över sina fyra årstider. Som att det bara vore Japan i hela världen som har så utmärkande drag årstiderna emellan.

Men visst har det varit häftigt, sommaren i Okinawa, hösten i Nikko, vintern i Nagano, och nu avslutningsvis våren i Tokyo. Att ha fått uppleva det här är något som aldrig kommer glömma.

Ett inlägg som dröjt länge.  Jag kan hålla med om att den här bloggen har känts lite fattig på personer. Mest för att man aldrig riktigt vem som vill vara med på bilder, eller bli omskriven.

Men det är dags att göra ett litet övertramp här och introducera folket i mitt hus. Kanske till och med lite extra lägligt då faktum är att i stort sett hela huset flyttat ut de senaste dagarna. Har till och med bytt ut alla namn på karaktärerna i Tales of Vesperia till folk i huset. Precis som man gjorde när man var liten och spelade Final Fantasy. Vissa dialoger blir faktiskt rätt roliga på grund av det här.

Så cirka 10 minuters promenad från Ueno, eller 5 från Tawaramachi ligger mitt lilla guesthouse. Men mer intressant än vart det ligger är ju vad för människor som bor där. Så tänkte ta och introducera de jag bott tillsammans med de senaste månaderna

Vi börjar med Rishun!

Vesperias Estelle, Tawaramachis Rishun.
Högt drömmande om bli framgångsrik inom dans, musik, sång. Dessutom sjukt begåvad, var med och såg hennes trupp framföra en riktigt spektakulär musikal förut. Bilden nedan är tagen direkt efter varpå den något tunga make-uppen. Blev riktigt imponerad. Sen var hon med som bakgrundsdansare på den feta nyårsgalan i Tokyo Dome som vi alla i satt hemma och såg på TV live på nyårsafton.

Men samtidigt med båda fötterna helt och hållet på jorden. Jag har en känsla av att den här tjejen kommer komma riktigt lång, vad hon än väljer att satsa på. Haft bra diskussioner om allt mellan himmel och jord, glott på film, tagit det lugnt. Bott i USA och Indien och pratar där för engelska flytande. Detta har i sin tur lett till, på gott och ont, att våra samtal inte stoppats av någon språkbarriär. 

Vilket leder oss till nästa person Arisa. Som inte pratar engelska över huvud taget. Tjejen framför mig på bilden ovanför.

 

Arisa har varit den som fått/blivit tvingad att vara min lärare. Hon som jag ställer alla dumma frågor till om mina läxor, hon som får läsa alla mina uppsatser och garva åt alla konstiga meningsuppbyggnader. Men det är jag riktigt tacksam för. Har gett lite engelska lektioner i gengälld.

 

Tränar också på Jexer, så brukade ha sällskap dit när jag tränade ibland. Fast hon går dit för yoga klasserna vilket inte riktigt är min grej.

Arisa är också en tjej som har det där speciella toppenhumöret hela tiden. Konstant leende och glad, ett humör som utan problem smittar av sig på vem som helst.

 

Vidare till Liu

Liu. Husets veteran med cirka 4 år på nacken. Studerande, Deltidsjobbande. Spelintresserad. Men framförallt husets mästerkock. Det är han som ligger bakom all mat på alla bilder.


Guillaume (Bab), Jag

Husets fransman. Han är precis som.. en fransman?! På alla sätt. Riktigt soft kille. Jobbar heltid som designer. Av mer eller mindre uppenbara anledningar också den person i huset som är mest lik mig. Det är faktiskt rätt skönt att ha en europé i huset som man kan välla ut sin frustration på över hur konstiga japaner är ibland!

Miran, Arisa, Asako, Liu

Arisa, Rishun, Liu, Daiki

Daiki flyttade ut ganska snart efter jag kom till Japan och flyttade till Filippinerna. Men har nu återvänt till Tokyo och arbetar som japanska lärare. Dock bor han inte i vårt hus längre men vi ses ibland.

Miran, Jag

Det går dock inte att undkomma att Tawaramachi mer eller mindre blivit kallt. Folk har bott alldeles för länge här. Motivationen och framför allt orken att hitta på saker ihop sjunker. Sen är det ju faktiskt japan vi pratar om och japaner är allmänt upptagna människor. Om de inte jobbar 24/7 så är det alltid något annat viktigt som händer. Så när Miran dök upp i början av december var det som en frisk fläkt för hela huset. Helt plötsligt satt folk och snacka och umgicks igen. Med ett så simpelt intresse som att prata och vara social. Det spelar ingen större roll om vad man pratar om. Jag kunde till exempel prata med henne om hur störigt det är när det laggar till när jag spelar Resistace 2 online och dör på grund av detta. Jag skulle behöva den skillen ibland då jag känner att jag inte riktigt orkar engagera mig i ämnen jag inte kan någonting alls om. Tyvärr flyttade hon ut redan i Februari så det blev ingen lång vistelse i huset.

Kayon, Jag, Miran

Alla dessa förutom Miran ingår i gänget som bott här hela tiden sedan jag kom till japan. Utöver dessa så har det kommit och gått människor lite titt som tätt. Tawaramachi huset i sig är faktiskt inte så slitet som det först känns när man kommer in i det. Med det sagt så skulle jag aldrig palla bo här hur länge som helst. Att bo inom det här guesthouset kommer med många fördelar dock. Seiji, the big boss of Borderless Tokyo, gör ett utmärkt jobb. Regelbundna aktiviteter hålls, där folk från alla hus kan delta. Till exempel var skidresan anordnad av folk från Borderless Tokyo.

Men jag spelade Vesperia här om dagen och karaktärernas namn känns inte längre självklara. Det sker ett tronskifte i Tawaramachi just nu. Sona, Rishun samt Arisa har flyttat ut. 3 nya människor är på väg in. Har bara träffat 1 av dem så vilka de andra blir återstår att se. Asako och Liu har dessutom bott så länge i Tawaramachi att de inte kan betraktas som regenter, då de är mer utav "the elders/sages" och då återstår det bara en självskriven regent att ta tronen.

行くぞ！！！！

Röd har varit mitt livs-soundtrack sedan releasen i november.
Morsan skicka den här bilden, blev lite avundsjuk. Var du tvungen att ha plats längst fram, hur överlevde du basen?

Röd är en rusktigt bra platta som jag tror bara kommer växa med tiden. Till och med psalmintrot har sin charm. Det har alltid varit min tänkarmusik, och jag har en del att tänka igenom nu. Så det är kanske dags att sätta sig ner och ta sig en funderare om framtiden.



.....

Älskling det är livet, som leker, det leker med oss nu.
Älskling det är livet, som leker, det leker med oss nu,
Igeeeen!

Vet du ens vem du varit? Vet du ens vem du är? Du tror du vet vem jag varit? Vet du ens vem jag är?
Älskling det är livet......

Fördröjt, försenat och efterlängtat (av två personer i varje fall) är äntligen inlägget om gymmet här!

Jag och Danis slog vad om att båda skulle klara 100 i bänkpress när jag kommer hem från Japan. Vi får se hur det blir med det, men man vet ju faktiskt aldrig när jag egentligen kommer hem så vem vet.

Det är i varje fall dags att ge er en tour på gymmet! Det tog ju ett tag innan jag kom igång med träningen efter att ha anlänt till Japan, se "Komplicerat" men det löste ju sig också med massa spring till slut, se "Running the race of success". Kul att kunna referera till sin egen blogg. Sedan dess har jag hållit igång. Allt från 5 gånger i veckan till 2 gånger i veckan.

Beläget precis bredvid Uenos Tågstation ligger Jexer. Väl innanför möts man av en stor reception, fylld med upp-stylad personal. Dessa är likt på SATS inte klädda i träningskläder utan mer proper stil. Man möts alltid av ett högt "Irasshimase, go-yukkuri-dozo! Väl vid incheckningen drar man sitt kort för att passera in genom spärrarna. Här bakom står alltid två snygga brudar, bugar, Go-yukkuri-dozo!! Yeah yeah ladies, jag ska yukkuri dozo.


Ner en trappa. Byter om, skåpet låses digitalt med hjälp av passerkortet. Ut, förbi en till liten reception som ligger precis där gymdelen börjar. Ytterligare ett Irasshaimase, Go yukkuri dozo. Jag instämmer med samma nick och stora smile varje gång. Här ifrån ändras personalen. De är klädda i röda träningskläder, och det är alltid minst 10 stycken i gymmet på samma gång.

De är alla personliga tränare. De är alla brutalt snygga. De står och hejar på en. Det är som att konstant träna med Valor's Minuet 3,4 buffad med Gjallarhorn (Tjo Mark). Här ändras också vokabulären. De rödklädda kör Konnichiwa/Konbanwa beroende på tiden på dygnet. För att det skapar en mer kompisliknande stämning. 

Jag kör mitt race. Axlar+Bröst en dag, Biceps+Triceps en dag, Rygg+Ben en dag. Mage blandar jag in lite här och där. Fråga inte varför mitt program ser ut just så här. Om det är optimalt har jag inte den blekaste om, men det funkar för mig. Viktmässigt har jag nästan dubblat allt sedan starten i mars. Jag kör samma pass varje gång. 8 övningar per muskel, 4-6 reps. Om och om igen, vecka in och vecka ut. Mest frivikt, men även vissa maskiner. Varje maskin har en rosa liten handuk bredvid sig som man använder för att torka av handtagen efter sig när man är klar.

Folket på Jexer är väldigt blandat. Allt från ungdomar till 60åringar. Man måste lägga till att detta är långt ifrån bara ett gym. Det finns även en simavdelning som är mycket större än gymdelen, 3 salar som konstant kör olika aktiviteter. Body pump, yoga, kampsport, aerobics, spinning osv. Mitt i gymmet ligger dessutom en Golfsimulerings bana.

Jag har dock bara deltagit i en sådan här aktivitet en gång, och då var det Martial Arts. Det var kul, inget supermärkvärdigt men kul. Faktum kvarstår att jag efter att ha gymmat i nästan 10 månader kan bryta av medeljapanen på mitten med en hand.

Tjejen som leder aerobics klasserna har de potentiellt största brösten i proportion till kropp jag sett på en japanska vilket också speglar sig i deltagandet. Första två raderna är nästan alltid enbart män. Jag menar män går inte på aerobics, det är en tjejgrej. Men det var ju ett bra billigt knep att få fler killar att gå på aerobics antar jag.



Träningspasset är över. Glider mot omklädningsrummet. Som att alla i personalen på något sätt vet att jag är klar, säger de O-Tsukare-sama-deshita! Fuck yeah jag e fett oskaresama. Pumpar alltid hårt.

Glider in i the Locker lounge, där det säljs ett urval av Jexers olika refreshments! Här jobbar de blåklädda (Ja, det jobbar folk i omklädningsrummen!). De har överlägset lägst rank i Jexers hierarki. Men de ser till att golven skiner 24/7 i varje fall. Sätter mig på en soffa, drar i mig en proteindrink som är så hemskt äcklig att det var först för cirka en månad sedan jag kom fram till att den finns i två smaker. Detta är efter att konsekvent ha druckit båda sedan start. Men igår och idag har jag avnjutit 2 stycken Gainomax skickade direkt från Sverige! Fan vilken fröjd! Visserligen är de runt dubbelt så svaga, men minst 1000 gånger godare. Här sitter man och glor på den stora plasma TVn som oftast visar nyheter.

Vidare till duschen. 3 sorters duschar. En sittande, med dov belysning och spegel. Allt för att man ska se ut som Rambo. En Stående där man går in i ett eget dusch bås och "vattenet" sprutar från alla håll. Fick en chock första gången då någon sänkt temperaturen och jag inte var beredd. Och en helt vanlig dusch. Vidare finns solarium och Bastu som jag aldrig använt. Som en finishing touch finns självklart också en varm "hot spring" och ett "isbad" man kan koppla av i om man så önskar.

Så, ut. Flyr fältet. Möter en ström av O-Tsukare-Sama-Deshita rop! Ute, hem, mat!.

Avslutande kommentar

Jexer är så mycket mer än ett gym. Egentligen så är det nog så att gymmet är den minsta delen av Jexer. Det finns inget medlemskap som bara ger tillgång till gymmet. Man måste signa upp för allt. Vilket märks på priset. Sen är det inte hur kul som helst att köra samma sett om och om igen. Så med handen på hjärtat måste jag säga att jag har sagt upp mitt medlemskap efter nyår. Men jag tänker inte gå inaktiv, jag ska bara hitta en ny aktivitet att lägga tiden på =)

*Alla bilder är från Jexers egen hemsida http://www.jexer.co.jp/fitness/ueno/index.html



**Nu har jag suttit och övervägt om jag ska posta med en spännisbild eller inte sedan jag började skriva det här. Men jag vet inte riktigt.

Sammansättningen av folk i huset har förändrats. Vi är nu 6 tjejer och 2 killar. Love Hina. Urashima Keitaro desu! Hinata Inn. Jag, två koreanskor och 6 japaner. I veckan åker en av koreanerna hem och en ny japanska flyttar in. Har nydligen också infört en ban på engelska i huset.

Poängen är inte hur grymt det är att bo på det här sättet, utan att mina två fransmän har stuckit. Bab har dragit till Paris i väntan på att se om han kan få sitt visum förlängt. Laur har skaffat rum genom Tokyo University.

Samtliga ur JLSP gänget (De som jag drog till Yokohama, Okinawa, Kamakura och ett antal Barrundor med etc) åker hem. En termin går brutalt snabbt. Precis innan min födelsedag också.

Simon fick inte igenom sin ansökan om att stanna en termin till. Svor högt när jag läste det

Även några ur min klass åker hem efter den här terminen, men det gör inte så mycket om jag ska vara helt ärlig.

Men mitt äventyr fortsätter!

Vi är självklart inte tillbaka på noll, men vi har fallit minst 25 man kort. De japaner jag umgås med, vilket faktiskt inte är alldeles för många, är ju självklart kvar. Men, då jag bara har skola 9-13 och de flesta japaner arbetar 7-24 kommer jag behöva utöka umgängeskretsen nu igen.

Så som en bra kickoff till det hade Boarderless Tokyo, hyresgästföreningen, festival i söndags. Jag klarar av att snacka utan problem nu med folk som inte kan engelska, så länge som de anpassar sig lite. Dessutom är mitt självförtroende högre än någonsin, så det ska bli riktigt spännande att se hur den här resan ska fortsätta. Och vips blev man inbjuden till en skidutflykt i Nagano i december.

Nästa helg ska jag dra på Rave. Har inte varit på någon sådan fest sedan sommaren 2008, och innan det så var det säkert 1-1,5 år sedan också. En lineup som föll mig i smaken också. Alla kör Live!

Följande album laddade på I-Poden för genomgång inför nästa helg.

Space Buddha - Storm Reaction, Full Circle, No Shields
Void - Punishment, The Angry Brigade
Sun Project - X Black Album

Jag vill att Space Buddha ska spela: Storm Reaction, Exceptional Insight, World Domination, Walk truh Time. Void ska spela: The Creator, Burning up, Machine, Energize, Master Blaster, ni kan skippa den nya skiten =D.
Sun Project måste spela Dance of The Witches! Och inte den nya skitremixen utan den som är på Macrophage cdn!

Detta blir ett solo mission då jag inte lyckades övertala någon att haka på en sån här fest. Men det ska bli spännande!

Helgen efter det är JLPT (Japanese language proficiency Test) och vissa pluggar som djur inför detta. Somliga i klassen går på nivå 2, Christoffer, som mer eller mindre har försvunnit skriver också nivå 2.
Jag pluggar också som fan nu för tiden, men jag pluggar för att det nu är mindre än 1 månad kvar tills Final Fantasy 13. Är lite över 20 timmar in i Tales of Vesperia nu men jag måste erkänna att jag tappat bort mig helt och hållet i handlingen nu. Men jag förstår varjefall att några är onda, några goda, och vi ska rädda världen!!!

Japan må vara modernt i all ära, men när det kommer till att betala med kort kan jag tänka mig att jämställa det med Afganistan inte skulle vara att hamna helt fel. Man betalar helt enkelt inte med kort i det här landet. I Sverige har jag sällan mer än 100 kr i plånboken. Jag köper till och med kaffe på pressbyrån med kort. Min plånbok rymmer inte heller särskilt mycket mynt så det har blivit att man dumpat all växel i en tom kaffeburk. Detta har tillslut blivit 3 helt fulla burkar. Jag har nu i cirka 1,5 månads tid kämpat för att göra mig av med alla dessa mynt. Jag har kommit långt, men det som finns kvar på bilden är vad som finns kvar idag.

Nu kommer denna pest i 1yennare, 5yennare, 10yennare, 50yennare, 100 yennare och 500yennare. Jag menar kom igen? Sedlarna finns i 1000, 5000 och 10000. Hur mycket är då egentligen denna 1yennare som vi har ett eget mynt för värd???

1 Japanese Yen = 0.07705 Swedish Krona! YES!!!
Det måste varit något riktigt oöverträffat geni på japans centralbank som kommit fram till att detta mynt faktiskt behövs.

Jag har slösat en förmögenhet den här helgen. Det var värt det.


Men jag har mina insparningsknep =D

Fredag (9/10)
35 pers av blandade nationaliteter kör en "All you can drink/eat" i Shinjuku.
Bilder finns på Facebook

Lördag
Vaknar på okänd ort, åker hem, spelar spel och är allmänt degig. Hänger i huset hela dagen. Snackar med alla som kommer och går

Söndag
Drar en båttur från Asakusa till Odaiba. Lyckas inte riktigt fånga verkligheten på bild.


Måndag
Lämnar Tokyo för Yokohama för en dag och knallar runt i China Town och går på den stora Oktoberfestivalen.
Jag är riktigt possitivt överraskad över Yokohama. En riktigt trevlig stad. Varjefall det lilla jag han se. Fast jag i och för sig såg allt från toppen av det jättelika Parisehjulet. Vi kommer lätt dra dit när ni kommer hit grabbar.

Photo: http://tokyobling.wordpress.com/2009/07/15/night-and-day-in-yokohama-minato-mirai/
Fler bilder finns på facebook.

Tisdag
Första dagen i skolan sedan jag gått upp en klass. Ny lärare, ung, lärar-looken. Glasögon och så vidare, ni vet vad jag menar. Hon verkar riktigt bra varjefall, sträng utan att vara alldeles för läskig.
Efter skolan, gymmet . Efter gymmet, förhandsbokar FF13. Den snälla Japanen i kassan förklarade tre gånger minst att spelet inte vara på engelska.

Onsdag
En an våra fransmän flyttar ut. Avskedsfest i huset som jag missar då jag är på middag i Nakameguro. Väl hemma glor jag på film med R fast det är alldeles för sent egentligen. En film på franska, med japanska undertexter. Blev lite svårt att hänga med, vilket jag aldrig skulle erkänna, så körde en fuling och gick upp på rummet snabbt och läste igenom handlingen på IMDB. Man får ju inte vara dum. Maskerade det genom att samtidigt byta till mjukisar och t-shirt.

Torsdag (Idag (15/10))
Skola, plugga, gymma. Flyttar till rummet bredvid, alltså fransmannens gamla rum. Ett mycket, mycket bättre rum. Börjar ge seriösa engelska lektioner mot rättning av mina egna läxor.

Det är väl mer eller mindre det som har hänt sedan senast. Både Fredag, Söndag och framför allt Måndag förtjänar egna inlägg. Men intresset för att skriva går väl lite hand i hand med folks intresse för att läsa. Simon har skrivit om måndagen dock. http://tokyorus.blogg.se/ inlägget med rubriken "Now and then, Here and there" Ta en titt på bilderna åtminstånde. Yokohama at it's prime.

Nu måste jag sova. En ny fredag väntar imorgon.

I dag skulle skolan ha börjat igen. Men lektionerna blev inställda på grund av att tyfon nr 18 skulle lamslå staden. Detta blev inte riktigt fallet, då det blåste och regnade utav helvete hela natten, för att sedan klarna upp och bli en av de finaste dagarna sedan jag kom hit. Så man får väl tacka för en gratis dag.

Höstlovet har varit en total nerväxling i action-nivån från de förra loven. Mer eller mindre en cirkel som bestått av att vakna sent, ta en kaffe och se när Liu får stryk i Soul Calibur 4 online. Fixa lunch, dra till Starbucks och plugga. Hem igen, byta böckerna i väskan mot träningskläderna och kila till gymmet. Köra passet man känner mest för, har inte orkat följa det vanliga schemat den här veckan. Hem igen, middag. Glo på film eller TV med Rishun när hon kommer hem. Medan man gör det brukar resten av folket droppa in. När alla gått och lagt sig tar jag mina grymma Sony hörlurar och bänkar jag mig framför TVn och spelar PS3. På de här sättet har en vecka flytit på utan att jag ens märkt det. Det har varit riktigt skitväder hela lovet faktiskt. Regn, molnigt, skräp bara helt enkelt.

Förutom just idag då, då tyfonen blåst bort all smog och avgas, och vi fick klar sikt hela vägen till Mt. Fuji från Roppongi Hills!


Lite framtidsplaner: Ayumi Hamasaki konserten, Oktober festivalen i Yokohama, En helg med paraplydrinkar och sandstränder i Okinawa.

Ayumi Hamasaki Concert tickets ~MINE~

Måste ju uppleva lite japansk J-Pop kultur när man är här också. Bruden som nästan sålt dubbelt så många plattor i Japan än vad Britney Spears sålt i USA (Wikipedia)

Ska bli grymt att se asiens Queen of Pop. Mer om detta efter konserten 22/10.

Septemberschemat är fullspäckat med massor av saker, kom just fram till att jag inte har en enda ledig helg under hela månaden.

En del småförändringar när det gäller vissa saker kommer också att ske. Izakaya och Klubbar är för tillfället satt på paus. (helt och hållet)

September kommer istället bli en månad med totalt fokus på att plugga. Måste bli ännu grymmare. När September är slut ska jag vara tillräckligt bra för att kunna gå och söka jobb utan att bli alltför nervös.

Jag tänker inte skriva om vad jag har planerat i månaden för då har ni ju ingen anledning att kolla tillbaka här igen innan oktober.

I övrigt har jag det bra, bättre än på mycket länge faktiskt. Skolan går bra. Jag trivs där jag bor. Har träffat schyssta människor. Klarar mig ekonomiskt. Gymmet går äckligt bra.

Snart kommer även lite välkommen backup hit från Sverige också. Gamla universitetsklassens enda fyrtal i ess (Slutbetyg: A, A, A, A) Simon Lund. Självklart följer även han hela Sveriges befolknings exempel och bloggar om det hela. www.tokyorus.blogg.se (Please check it)

Ett av månadens event kan jag nog ge en hint om ändå:

!

Jag överlevde Jordbävningen i söndags! (tillsammans med resten av staden)

Blev lite förvånad att morsan inte spammat min e-mail för att kolla om jag var ok fast det stod högst upp på Aftonbladets hemsida.

Det skakade ordentligt faktiskt. Kutade ner till det gemensamma rummet, men där satt alla Japanerna och glodde på TV som att ingenting hände. Man blir väl härdad antar jag.

EDIT: Blev väckt av en jordbävning till idag, Klara mig fint även denna gång, förutom att min sömn förstördes.

Annars har jag inte så mycket att komma med.

Läst ut Aldrig fucka upp. Den var ju inte ens i närheten av Snabba Cash.
Nästan spelat igenom hela Heroes of Might and Magic 5.
Plöjt ett antal Anime serier.
Sett mer fyrverkerier.
Gymmat. Seröst.
Klubbat. Oseriöst.
Karaoke.

Har en del storslagna framtidsplaner dock som jag inte tänker dela med mig av än. Ni får vänta och se helt enkelt.

Nu har jag äntligen fixat ett bankkonto. Solo. Med Jishon som support. Nästan lite småstolt faktiskt. Mitsubishi Banken. Tjejen frågade om jag ville ha ett vanligt bankomatkort eller ett med Disneykaraktärer på. Tog det vanliga. Ångrade mig hårt efteråt men inget att göra åt saken. Fick en bankbok också, känns riktigt stenålder.

Efter det var det dags att ge sig på mobilen. Det blev inget rymdskepp. Köpte en rätt så "vanlig" mobil.

Det vanliga fälla upp, vrida runt, fälla tillbaka med skärmen utåt. TV, E-mail, Internet, GPS, etc. etc. Känns så 80-tal här. 8Megapixel kamera dessutom. Hela kalaset för 1 yen. Pröjsar cirka 200 svenska i månaden sen. Det känns nästan lite tråkigt att ha en mobil nu då att kolla på mobiler faktiskt blivit lite av ett intresse av olika, onämnda anledningar.

Med mobil och bankkonto bar det av till gymmet idag. Jexer sport center i Ueno. Detta visade sig vara den svåraste utmaningen hittils och när jag efter 30 minuter kom på att jag glömt Stämpelpennan hemma (den som man signerar med) var det bara att vända och knalla fram och tillbaka. 2 timmar och kanske 15 stämplingar senare var det varjefall klart. Way to go! Det är ett grymt gym, själva styrketräningen är väl i stort sett samma klass som Sats hemma. Men det finns 3 salar där det ständigt pågår olika program och aktiviteter också, varje timme, varje dag! En tjej som bor här på Guest houset brukar köra någon Yoga grej där. Min första session var nice varjefall. Men fy fan vad jag tappat den här månaden. Så blir till att köra hårt nu. Varje dag efter skolan.

Sommarlovet närmar sig..... 31/7 - 19/8

För några dagar sedan tänkte jag skaffa gymkort. Allt gick bra tills jag sa att jag inte hade någon mobil. Man kan nämligen inte skaffa gymkort om man inte har någon mobil, eftersom man betalar genom mobilen. (-_-)

Så skulle skaffa mobil men det gick inte utan bankkonto. (x,x)

Försökte skaffa bankkonto, men det gick inte utan ett "Alien registration card" Jag får inte mitt förrens den 23e. Det ska gå med hjälp av det tillfälliga pappret man får när man ansöker om det men tjiii på mig. (;_;)

Tobias som dock har sitt kort redan kunde skaffa konto. Allt gick bra tills han skulle skriva under. Man undertecknar inte papper här med sin namnteckning. Utan med en stämpel. Så de rev alla papper. (-____-)

Idag har vi skaffat varsin stämpel varjefall! Vi lyckades! Framsteg! De enda kanji jag kan som uttallas Mi och Kaeru är 見帰る men jag känner inte riktigt för att ha tecknen för Titta och Återvända som sign så skrev det med Katakana.　ミカエル! (^_^)v

Aja det löser sig på sikt alltihopa, men ibland känner man sig verkligen som ett levande frågetecken. Är nästan förvånad att vi inte blev vidare skickade någonstans för 5e gången. Hahaha...

Så med både bön i Omiya shrine och spådom från Senso-ji i ryggen kan väl inget gå snett nu.
Allt har faktiskt rullat på bra.

Skola
I måndags började skolan, 9-13 varje vardag. Klassen består mest av kineser och koreaner. Men det finns även en till svensk och tre ryskor.

Min sociala sida har varit under all kritik den första veckan. Mest för att jag fått stiga upp klockan 5:30 på morgonen och åka ett tåg så fullt med människor att man inte kan röra sig under 1,5 timme. Sovit 3 timmar natten innan och kommit fram och kännt mig fullständigt förstörd. Jag ser nästa vecka som den riktiga kick-offen

Varje morgon börjar med att läraren mässliknande stämmer in
”OHAAAAAAAAAAAAAAAYO GOZAIMASU”

Var på alla stående svarar med ett ännu längre, ännu kraftigare
OHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAYOOOOOOOOOOO GOZAIMASU.

Tempot i skolan är BRUTALT måste jag säga. Boken vi har nu är ungefär som Genki 2 som vi hade på Universitetet, bara att vissa saker saknas och vissa andra saker finns med. Blev riktigt besviken första dagen. Orka sitta och repetera i ett år. Men när jag sen fick förklarat för mig att vi ska göra klart den på 10 veckor fick jag panik åt andra hållet istället. Hur fan ska min skalle hänga med i den farten? Bra att jag inte hamnade en klass upp. Samtidigt ska vi också göra en kanjibok på 300 tecken under den tiden. Aja det är bara kämpa.

Det är en riktig familjestämning på skolan. Relationen lärare - elev - expedition är mycket avslappnad. De hjälper än med lite vad som helst som man kan tänkas undra. Dessutom brinner lärarna verkligen för undervisningen.

Boende
Nu har jag flyttat. Och tacka gud för Internet, TV, Kylskåp som fungerar som det ska och air condition. Mitt rum är faktiskt större än jag trodde. Resten av huset är dock mycket mindre än jag trodde. Boendet har ingenting med skolan att göra. De flesta som bor här jobbar. Jag trivs. Ska bli intressant att se hur det blir i framtiden. Första intrycket är varjefall att det verkar väldig chill och de jag har träffat verkar trevliga.

På toaletten sitter en skylt där det står ”Check the toilet paper or you might have to do your final choice” Och en bild på en gubbe som ska ta livet av sig för att pappret tagit slut precis när han skitigt. Humor...

Plugg Setup
Det är ju allmänt trist att plugga ur textböcker och det finns mycket roligare sätt att göra det på. Hur?

Har köpt en 電子辞書 (Denshi-Jisho) och det är riktig kärlek. En bärbar ordbok med touch screen så att man kan skriva in de kanji man inte förstår och få en översättning direkt. Eller bara knappa in ett ord på engelska så dyker det upp på japanska. Mycket användbart hela tiden.

Nintendo DS + Final Fantasy IV på japanska. Helt klart möjligt med hjälp av Jishon, ett pågående projekt. Antecknar ord för fullt. Det är dessutom ett sjukt grymt spel. Bra träning inför FFXIII som kommer ut i år här!

Och viktigast av allt, bara prata prata prata prata.



Random / Will do's
Efter lite springande fram och tillbaka har jag nu också registrerat mig på kommunalkontoret. Vilket mer eller mindre betyder att jag inte är en illegal invandrare längre. Detta låser också upp ett antal nya abilities:

Köpa och skaffa mobil med abonnemang!
Skaffa Bankkonto!
Arbetstillstånd!

Alla dessa tre leder i sin tur till ännu mera möjligheter!

Blev mega hype och sprang till Yodobashi Akiba direkt och kollade på mobiler. Men mobilerna är seriöst så jävla spaceade här att jag inte fattar ett skit. En kombination av att inte tittat på mobiler hemma på flera år och sedan glo runt här har lett till att det är ett massivt hopp i utvecklingen. Jag blev helt slut i huvudet och gav upp ganska snabbt. Men ska definitivt skaffa en snart!

Har också hittat ett massivt Fitness Center i Ueno efter att ha frågat runt på skolan och de jag bor med där jag tänker skaffa kort. 100 när jag kommer hem Danis!

Ska köpa en Cyckel och börja cykla till skolan.

Helgen
Ikväll ska jag ut med min gamla favorit Bard, Red Mage och Thief. TH4! Ska nog bli en grym raid i Shibuya. Sitter och är taggad nu. Blir garanterat morgon tåget hem. Funtar på om jag ska gå WAR eller NIN =P

Imorgon blir det rematch på Ageha tillsammans med den andra svensken i klassen.



Peace

Blev inte världens roligaste inlägg den här gången men sitter på cirka 10 topics i huvudet som jag vill skriva om och det här var det enda jag kunde slänga ihop på 10 minuter.

Hur som helst föreslog Aki att vi skulle besöka Omiya shrine i lördags. Något som lät helt ok i mina öron då förra helgen varit rätt så vild. Och att vara lite spirituell kan ju inte heller skada. Omiya som bara ligger 3-4 stationer från ”lilla” Okegawa visade sig vara en av Tokyos största stationer med över 20 perronger. Fullt med folk, precis som i city. Känns verkligen ändlöst.

Ändå, cirka 10 minuters gångavstånd från stationen:



En riktig konstrast från staden som ligger alldeles runt hörnet. En stor trädgård, riktigt vackert.



Passade på att dra på en bön också för att säkra bloggens framtid. Vore ju illa att missa chansen. Buga, Buga, Klappa två gånger, Buga med händerna ihop, stå still, ”insert prayer of choice”, done.’ En ritual som verkar så självklar som den bara kan bli för alla som kommer dit.


Har även besökt det något mer kända Senso-Ji templet i Asakusa.



Dessutom lite känt för sina träffsäkra spådommar. Expressens horoskop kan slänga sig i väggen. Självklart var jag tvungen att spå mig genom att offra 50円　till det religiösa. Fungerar så att man skakar fram en liten pinne med ett nummer på ur en korg. På pinnen finns ett nummer som visar vilket skåp man ska öppna. I skåpet ligger din spådom.

Avskrivet rakt från pappret:

“Your hard life under so many troubles during long period, will be over and it get better day by day. (!!!)

By the help of the noble and mayor person, you can get permit and recommendation, your future will improve to much better. (Cool)

As the last flower can make the best fruit, the fortune smiles and comes to you finally. The income and wealth will be in your hand free, and it lasts long. (Cheers)

The request will be granted, The patient will get well soon, The lost article will be found but late, The person you wait for will come but late, Build a new house and removal are both well, To start a trip is well, Marriage and employment are both well” (SUGOI)

Nej, paranteserna står inte med på pappret. Fritt att tolka men det där är 100 gånger bättre än när jag och Danis spådde oss 2006. Då vi fick spått att våra världar skulle rasa samman mer eller mindre. Känns bra, min Senso-Ji framtid är säkrad, resan har fått sin egen blessing från scratch. Nu ska jag aldrig mer spå mig där, inte värt risken!


Placerings provet gick bra, första skoldagen idag gick bra, på onsdag flyttar jag =). Har också spenderat en dag i Harajuku med Hampus från klassen som reser runt i Japan för tillfället. Men det kommer i egna inlägg sen, så stay tuned.

ミカエルです。