The ODAIBA Experience
Jag ville verkligen ha "GUNDAMN!" som rubrik på det här inlägget men jag tror inte tillräckligt många skulle haja ordvitsen. En skala 1:1 Gundam modell. Rusktig Mäktig. Byggd för att fira 30års jubileumet av serien. 18 Meter hög. Fett.
Så med det sagt så kanske ni undrar vad är Odaiba är för något? Det är en stor konstgjord ö i Tokyobukten, byggd för att försvara staden från sjöangrepp under mitten av 1800 talet. Och det är just där ute (så klart) som den här modellen är byggd.
Idag efter skolan så föreslog Tobbe att vi skulle dra ut dit, och det lät som en bra idée då vädret var riktigt bra. Det ska tydligen också finnas en strand på Odaiba. Interessant, även fast jag inte tror att stränderna här är av världsklass så kan det ju alltid vara kul att se.
Så vi tog framtidståget över bron, som endast körs av en dator , till Odaiba.
Rainbow Bridge
Odaiba måste vara det stället på jorden med de konstigaste byggnaderna jag någonsin sett. Här är några exempel:
Byggnaden med vad som måste vara världens största discokula.
Byggnaden med ett hål i.
Finns även en liten frihetsgudinna, men det finns så många sådana runt om i världen att det känns lite onödigt att lägga upp ett kort på den.
Gundam statyn var varjefall helt klart höjdpunkten, och vi fastnade här i stort sett hela kvällen. Byggd på vad som brukade vara en gräsmatta. Nu är det samma sorts mark som det blir på festivaler efter några dagar.
Fick faktiskt lite festivalkänsla i kroppen. Massor av mat och ölstånd uppställda i en cirkel runt jätte statyn. Men framför allt massor av folk
Efter att ha suttit här och sett när statyn rört lite på sig och sprutat rök ett antal gånger var det dags att dra hemmåt. Stranden hann vi inte se skymten av men det kommer ju fler tillfällen. På vägen hem hamnade vi i Shimbashi som verkar vara ett minst sagt livligt kvarter. Får ta en titt där någon gång under lovet.
God natt på er!
Running The Race of Success
Nu har jag äntligen fixat ett bankkonto. Solo. Med Jishon som support. Nästan lite småstolt faktiskt. Mitsubishi Banken. Tjejen frågade om jag ville ha ett vanligt bankomatkort eller ett med Disneykaraktärer på. Tog det vanliga. Ångrade mig hårt efteråt men inget att göra åt saken. Fick en bankbok också, känns riktigt stenålder.
Efter det var det dags att ge sig på mobilen. Det blev inget rymdskepp. Köpte en rätt så "vanlig" mobil.
Det vanliga fälla upp, vrida runt, fälla tillbaka med skärmen utåt. TV, E-mail, Internet, GPS, etc. etc. Känns så 80-tal här. 8Megapixel kamera dessutom. Hela kalaset för 1 yen. Pröjsar cirka 200 svenska i månaden sen. Det känns nästan lite tråkigt att ha en mobil nu då att kolla på mobiler faktiskt blivit lite av ett intresse av olika, onämnda anledningar.
Med mobil och bankkonto bar det av till gymmet idag. Jexer sport center i Ueno. Detta visade sig vara den svåraste utmaningen hittils och när jag efter 30 minuter kom på att jag glömt Stämpelpennan hemma (den som man signerar med) var det bara att vända och knalla fram och tillbaka. 2 timmar och kanske 15 stämplingar senare var det varjefall klart. Way to go! Det är ett grymt gym, själva styrketräningen är väl i stort sett samma klass som Sats hemma. Men det finns 3 salar där det ständigt pågår olika program och aktiviteter också, varje timme, varje dag! En tjej som bor här på Guest houset brukar köra någon Yoga grej där. Min första session var nice varjefall. Men fy fan vad jag tappat den här månaden. Så blir till att köra hårt nu. Varje dag efter skolan.
Sommarlovet närmar sig..... 31/7 - 19/8
Efter det var det dags att ge sig på mobilen. Det blev inget rymdskepp. Köpte en rätt så "vanlig" mobil.
Det vanliga fälla upp, vrida runt, fälla tillbaka med skärmen utåt. TV, E-mail, Internet, GPS, etc. etc. Känns så 80-tal här. 8Megapixel kamera dessutom. Hela kalaset för 1 yen. Pröjsar cirka 200 svenska i månaden sen. Det känns nästan lite tråkigt att ha en mobil nu då att kolla på mobiler faktiskt blivit lite av ett intresse av olika, onämnda anledningar.
Med mobil och bankkonto bar det av till gymmet idag. Jexer sport center i Ueno. Detta visade sig vara den svåraste utmaningen hittils och när jag efter 30 minuter kom på att jag glömt Stämpelpennan hemma (den som man signerar med) var det bara att vända och knalla fram och tillbaka. 2 timmar och kanske 15 stämplingar senare var det varjefall klart. Way to go! Det är ett grymt gym, själva styrketräningen är väl i stort sett samma klass som Sats hemma. Men det finns 3 salar där det ständigt pågår olika program och aktiviteter också, varje timme, varje dag! En tjej som bor här på Guest houset brukar köra någon Yoga grej där. Min första session var nice varjefall. Men fy fan vad jag tappat den här månaden. Så blir till att köra hårt nu. Varje dag efter skolan.
Sommarlovet närmar sig..... 31/7 - 19/8
富士山！ シ
Händelserik vecka, men framförallt händelserik fredag.
Skolutflykt, roligare än det låter. Destination Fuji-San. Det har regnat i stort sett varje dag den här veckan och väder prognosen utlovade 80% risk för regn. Potentiell mardröm. En nästan 2 timmar lång bussresa dit, då vädret skiftade fram och tillbaka från glasklart till spöregn flera gånger. Spännande. Vi ska till 5e etappen, vilket är så högt man kommer med buss. Allt ser bra ut tills vi i princip är framme....
Om det är någon som någonsin undrat hur det känns att vara inne i ett regnmåln kan jag glatt svara på det. Det regnar inte, det är vatten i luften.
Har exakt samma bild från 2006, men med klart väder, och det är en jävla utsikt härifrån.
Här är varjefall avstampet för att börja klättra de sista 2400 meterna upp. Man ser folk i alla åldrar göra sig redo. Jag var fan vältränad 2006 och började böla de 200 sista meterna för att det var så jobbigt. Luften blir liksom så tunn att den knapp känns uppe på toppen. Ändå såg jag flera som lätt var över 65 när jag och Danis var uppe på toppen. Något som gjorde mig riktigt imponerad, men samtidigt lite sne. Hur fan kunde de komma upp när jag tyckte det var så jobbigt att jag grät. Men idag gott folk, ja idag har jag fått svaret på gåtan. Den lilla detaljen vi missade för två år sen när vi gick den sista biten.
How to do it?
KÖP LUFT.
Jag skojar inte! Luft på konserv. Till och med plats för ett frimärke och address ruta om man vill skicka. Någon som vill ha eller? Det här måste lätt vara top tio på onödiga saker. Jag menar det är en konservburk, hur ska man lyckas andas in luften som är där i? Så fort du öppnar den försvinner ju luften. 40 kronor burken! Kanske borde börja sälja på Vivo.
"The Clean Air at Mount Fuji"
"Packed in this can is the clean natural air you can breath only when you are at Mt. Fuji"
Aja att klättra var inte på schemat den här gången. (Vilket jag förstod först, men nu efter upptäckten av konserverad luft vet jag inte..) Så vi satte oss i bussen och åkte ner igen. 100 meter längre bort, ute ur regnmolnet, fotograferat genom buss fönstret.
Jag menar, hur ofta åker man buss uppe i himlen? Nice feeling helt enkelt.
Nu trodde ni säkert att det här inlägget skulle ta slut. Men det är egentligen nu det börjar. Hade tänkt skippa skriva att vi åkte upp då det kändes som en rätt onödig grej att ha med. Så hoppas ni inte hunnit bli alldeles för uttråkade. Vi var inte på väg hem, utan på väg till vår nästa destination.
Welcome to Fuji-Kyu Highlands
Det är egentligen inte ett så stort område, men det finns en del riktigt koola grejer här kan jag säga.
Den här bergodalbanan, 2045 meter lång, börjar med att man sakta sakta åker upp 79 meter i luften för att sedan störta i 130 km/h! Man hinner tänka en hel del på vägen upp, typ att man ska dö. Det var världrekord med 79 meter när den byggdes men jag tror det är slaget nu.
Vidare har vi Dodonpa som känns lite som att spela Wipeout. 0-170 Km/h på 1,8 sek. Börjar med värsta raksträckan så lite svår att fånga på bild. Sen åker den i stort sett bara runt efter en looping eller två.
Nu måste det väl ändå vara allt? Trodde ni det själva eller? Det här är fan Japan.
Sparat det bästa till sist. En av världens två 4D-Bergodalbanor. EEYanaika (Fråga mig inte vad en 4D B&D bana är exakt, hade inte hört talas om det förrens idag). Tänker inte ens ge mig in på att förklara hur den åker så letade upp länken Christoffer använde (eftersom han inte heller kunde förklara, fast han tappert försökte)
Det är varjefall dessa 3 attraktioner som gör hela parken mer eller mindre.
Aja nu ska jag sluta babbla om bergodalbanor. Vi hade ett underbart flyt med vädret, tycker nästan det var lite kul att stå mitt inne i ovädret uppe på berget. Det var solsken i stort sett hela tiden vi var på nöjesfältet och det började spöregna nästan precis efter att bussen börjat åka hemåt. Är sjukt trött nu och ska hoppa i säng. Orkar inte ens läsa igenom vad jag skrivit, så lär ju redigera lite imorgon ^^
Oyasuminasai!
Skolutflykt, roligare än det låter. Destination Fuji-San. Det har regnat i stort sett varje dag den här veckan och väder prognosen utlovade 80% risk för regn. Potentiell mardröm. En nästan 2 timmar lång bussresa dit, då vädret skiftade fram och tillbaka från glasklart till spöregn flera gånger. Spännande. Vi ska till 5e etappen, vilket är så högt man kommer med buss. Allt ser bra ut tills vi i princip är framme....
Om det är någon som någonsin undrat hur det känns att vara inne i ett regnmåln kan jag glatt svara på det. Det regnar inte, det är vatten i luften.
Har exakt samma bild från 2006, men med klart väder, och det är en jävla utsikt härifrån.
Här är varjefall avstampet för att börja klättra de sista 2400 meterna upp. Man ser folk i alla åldrar göra sig redo. Jag var fan vältränad 2006 och började böla de 200 sista meterna för att det var så jobbigt. Luften blir liksom så tunn att den knapp känns uppe på toppen. Ändå såg jag flera som lätt var över 65 när jag och Danis var uppe på toppen. Något som gjorde mig riktigt imponerad, men samtidigt lite sne. Hur fan kunde de komma upp när jag tyckte det var så jobbigt att jag grät. Men idag gott folk, ja idag har jag fått svaret på gåtan. Den lilla detaljen vi missade för två år sen när vi gick den sista biten.
How to do it?
KÖP LUFT.
Jag skojar inte! Luft på konserv. Till och med plats för ett frimärke och address ruta om man vill skicka. Någon som vill ha eller? Det här måste lätt vara top tio på onödiga saker. Jag menar det är en konservburk, hur ska man lyckas andas in luften som är där i? Så fort du öppnar den försvinner ju luften. 40 kronor burken! Kanske borde börja sälja på Vivo.
"The Clean Air at Mount Fuji"
"Packed in this can is the clean natural air you can breath only when you are at Mt. Fuji"
Aja att klättra var inte på schemat den här gången. (Vilket jag förstod först, men nu efter upptäckten av konserverad luft vet jag inte..) Så vi satte oss i bussen och åkte ner igen. 100 meter längre bort, ute ur regnmolnet, fotograferat genom buss fönstret.
Jag menar, hur ofta åker man buss uppe i himlen? Nice feeling helt enkelt.
Nu trodde ni säkert att det här inlägget skulle ta slut. Men det är egentligen nu det börjar. Hade tänkt skippa skriva att vi åkte upp då det kändes som en rätt onödig grej att ha med. Så hoppas ni inte hunnit bli alldeles för uttråkade. Vi var inte på väg hem, utan på väg till vår nästa destination.
Welcome to Fuji-Kyu Highlands
Det är egentligen inte ett så stort område, men det finns en del riktigt koola grejer här kan jag säga.
Den här bergodalbanan, 2045 meter lång, börjar med att man sakta sakta åker upp 79 meter i luften för att sedan störta i 130 km/h! Man hinner tänka en hel del på vägen upp, typ att man ska dö. Det var världrekord med 79 meter när den byggdes men jag tror det är slaget nu.
Vidare har vi Dodonpa som känns lite som att spela Wipeout. 0-170 Km/h på 1,8 sek. Börjar med värsta raksträckan så lite svår att fånga på bild. Sen åker den i stort sett bara runt efter en looping eller två.
Nu måste det väl ändå vara allt? Trodde ni det själva eller? Det här är fan Japan.
Sparat det bästa till sist. En av världens två 4D-Bergodalbanor. EEYanaika (Fråga mig inte vad en 4D B&D bana är exakt, hade inte hört talas om det förrens idag). Tänker inte ens ge mig in på att förklara hur den åker så letade upp länken Christoffer använde (eftersom han inte heller kunde förklara, fast han tappert försökte)
Det är varjefall dessa 3 attraktioner som gör hela parken mer eller mindre.
Aja nu ska jag sluta babbla om bergodalbanor. Vi hade ett underbart flyt med vädret, tycker nästan det var lite kul att stå mitt inne i ovädret uppe på berget. Det var solsken i stort sett hela tiden vi var på nöjesfältet och det började spöregna nästan precis efter att bussen börjat åka hemåt. Är sjukt trött nu och ska hoppa i säng. Orkar inte ens läsa igenom vad jag skrivit, så lär ju redigera lite imorgon ^^
Oyasuminasai!
Vy från ett Luftslott
"Superstar where you from? How's it going?!"
Det här är en bit upp alltså. Jag är inte direkt höjdrädd, men det här.........
Jag vet faktiskt inte hur högt, men det röda tornet i bakgrunden är Tokyo Tower, och det är 330 meter (Högre än Tour Eiffel). Top Notch, en äkta "The world is mine" känsla. Det här är fotograferat uppe på Roppongi Hills.
En annan kul sak som hände igår:
Ramlar ut från klubben runt 5 på morgonen. Från ingenstans dyker någon snubbe fram med mikrofon och kamera kopplat till en laptop. Såg rätt så skumt ut. Aja körde några Wohooo och Jihaaa framför kameran och sa att jag älskade Japan. Kan ju alltid vara kul liksom, inte en chans att det kommer användas till någonting ändå... Sen förstod jag att det var live.. Shit?!
Måste sett ärke-äggigt ut. Men kul var det varjefall! Skrev in min blogg adress på hans laptop också... Hade 98 views igår på bloggen :O Going Commercial!
Imorgon är det nationell helgdag i Japan 海の日 Umi no hi, eller Sjödagen. Vette fan varför man firar den. Så ikväll blir det fest, Ageha igen. Det har varit mycket fest faktiskt, kommer lugna ner sig fram över.
さようなら
Komplicerat
För några dagar sedan tänkte jag skaffa gymkort. Allt gick bra tills jag sa att jag inte hade någon mobil. Man kan nämligen inte skaffa gymkort om man inte har någon mobil, eftersom man betalar genom mobilen. (-_-)
Så skulle skaffa mobil men det gick inte utan bankkonto. (x,x)
Försökte skaffa bankkonto, men det gick inte utan ett "Alien registration card" Jag får inte mitt förrens den 23e. Det ska gå med hjälp av det tillfälliga pappret man får när man ansöker om det men tjiii på mig. (;_;)
Tobias som dock har sitt kort redan kunde skaffa konto. Allt gick bra tills han skulle skriva under. Man undertecknar inte papper här med sin namnteckning. Utan med en stämpel. Så de rev alla papper. (-____-)
Idag har vi skaffat varsin stämpel varjefall! Vi lyckades! Framsteg! De enda kanji jag kan som uttallas Mi och Kaeru är 見帰る men jag känner inte riktigt för att ha tecknen för Titta och Återvända som sign så skrev det med Katakana. ミカエル! (^_^)v
Aja det löser sig på sikt alltihopa, men ibland känner man sig verkligen som ett levande frågetecken. Är nästan förvånad att vi inte blev vidare skickade någonstans för 5e gången. Hahaha...
Så skulle skaffa mobil men det gick inte utan bankkonto. (x,x)
Försökte skaffa bankkonto, men det gick inte utan ett "Alien registration card" Jag får inte mitt förrens den 23e. Det ska gå med hjälp av det tillfälliga pappret man får när man ansöker om det men tjiii på mig. (;_;)
Tobias som dock har sitt kort redan kunde skaffa konto. Allt gick bra tills han skulle skriva under. Man undertecknar inte papper här med sin namnteckning. Utan med en stämpel. Så de rev alla papper. (-____-)
Idag har vi skaffat varsin stämpel varjefall! Vi lyckades! Framsteg! De enda kanji jag kan som uttallas Mi och Kaeru är 見帰る men jag känner inte riktigt för att ha tecknen för Titta och Återvända som sign så skrev det med Katakana. ミカエル! (^_^)v
Aja det löser sig på sikt alltihopa, men ibland känner man sig verkligen som ett levande frågetecken. Är nästan förvånad att vi inte blev vidare skickade någonstans för 5e gången. Hahaha...
Partyする！
Så har äntligen fått ge utelivet ett värdigt försök här nu. Första helgen var man ju jetlaggad och allmänt ur form. Nu: Perfekt form
Mötte upp Goddie, Moji o Mierin vid Hachiko i Shibuya.
Drog med Tobias från klassen också. Började på en liten restaurang på 6 våningen i någon random byggnad. Svårt att hitta när varje våning på husen har olika klubbar, pubbar osv. Har aldrig druckit med dessa snubbar förut, som är gamla Final Fantasy XI polare. Ett jävla tempo drog de på dock, speciellt Mierin. Så jag, svag för grupptrycket som vanlig, hakade på detta så klart. Endast Moji som inte höll takten. Han har de äkta asiatiska generna dock, så att dricka en öl medan vi andra plöjde 4 la honom på samma nivå. Inte mycket spelsnack alls, men tillräkligt för att känna sig lite sentimental inombords och få massiv pump inför FFXIV.
Efter 2 timmar blev vi utkastade, men det är inte så illa som det låter, man får nämligen bara sitta i 2 timmar. Vi kännde dock att 4 bärs på 2 timmar var lite för lite inför en helkväll, och att det var alldeles för tidigt för att crasha en nattklubb så vi drog på karaoke. Mer öl, massa sång.
Vidare till klubben: Womb
Mer eller mindre gömd i en vägg. Ser ut typ som en hemlig väg i ett spel där man bara öppnar ett hål i väggen. Fett. Här splittras alla upp mer eller mindre. Stort ställe, ett stort dansgolv, tre våningar, en chill lounge i källaren. Inte som Ageha men lätt top 10
Samma fotoförbud som verkar råda överallt på klubbar. Fast man blev inte muddrad och ombedd att lägga kameran i ett litet skåp som på Ageha. Har några bilder men det känns som att det automatiskt dök upp en vakt och titta argt på än så fort man försökte ta ett kort, hur onsynligt man än försökte. Så de korten man fick sög faktiskt. (Letade upp ett på internet här)
Efter att ha irrat runt och snackat med vad som känns som 1000 pers och dansat sig genomsvettig till den tunga elektroliknande musiken tog den kvällen plötsligt slut. Stötte ihop med Tobias på vägen ut, han hade däckat på toan. Väl utanför ramla Goddie ut och jag minns typ samtalet som : ”Har du sett Mats?” ”Nej” "Ok, Taxi!!” så försvann han. Träffade några riktiga skummisar utanför som jag spenderade kanske en halvtimme att snacka med medan jag käkade alla äggmackor seven eleven hade framme i hyllan.
Aja mot tåget, säger hej då till Tobias, sätter mig i ett hörn. Tåget åker, känns som i timmar. Tittar upp, vafan? Bara åkt 3 stationer... ??
HELVETE!
Jag måste somnat och är på väg tillbaka till Shibuya. Livet suger.
Kämpar mig hem till slut ändå och ber till gud att ingen i mitt hus är uppe. Måste se ut som något importerat direkt från andra världskriget. Tyvärr stöter jag på husets ”leader” som inte snackar någon engelska och jag inte träffat tidigare så måste gå igenom hela "Tjena Tjena processen". Han passar dessutom på att förklara hela min cleaning duty på japanska. Det är en sektliknande källsortering i detta land i tell you. Känndes som en befrielse när han snackat klart, vill ju inte verka som värsta alkisen första helgen, så sprang upp på rummet o däcka.
Helgen tog inte slut här dock, men inlägget gör det tyvärr. Hade en episk rematch på Ageha dagen efter. Och att stå och dansa vid pool baren (utomhus) medan solen går upp och du har utsikt över vattnet och alla skyskrapor på andra sidan är bortom min författar nivå att skriva om =)
Jag kan säga en sak dock: Sunkhak på Söder känns långt borta.
Mötte upp Goddie, Moji o Mierin vid Hachiko i Shibuya.
Drog med Tobias från klassen också. Började på en liten restaurang på 6 våningen i någon random byggnad. Svårt att hitta när varje våning på husen har olika klubbar, pubbar osv. Har aldrig druckit med dessa snubbar förut, som är gamla Final Fantasy XI polare. Ett jävla tempo drog de på dock, speciellt Mierin. Så jag, svag för grupptrycket som vanlig, hakade på detta så klart. Endast Moji som inte höll takten. Han har de äkta asiatiska generna dock, så att dricka en öl medan vi andra plöjde 4 la honom på samma nivå. Inte mycket spelsnack alls, men tillräkligt för att känna sig lite sentimental inombords och få massiv pump inför FFXIV.
Efter 2 timmar blev vi utkastade, men det är inte så illa som det låter, man får nämligen bara sitta i 2 timmar. Vi kännde dock att 4 bärs på 2 timmar var lite för lite inför en helkväll, och att det var alldeles för tidigt för att crasha en nattklubb så vi drog på karaoke. Mer öl, massa sång.
Vidare till klubben: Womb
Mer eller mindre gömd i en vägg. Ser ut typ som en hemlig väg i ett spel där man bara öppnar ett hål i väggen. Fett. Här splittras alla upp mer eller mindre. Stort ställe, ett stort dansgolv, tre våningar, en chill lounge i källaren. Inte som Ageha men lätt top 10
Samma fotoförbud som verkar råda överallt på klubbar. Fast man blev inte muddrad och ombedd att lägga kameran i ett litet skåp som på Ageha. Har några bilder men det känns som att det automatiskt dök upp en vakt och titta argt på än så fort man försökte ta ett kort, hur onsynligt man än försökte. Så de korten man fick sög faktiskt. (Letade upp ett på internet här)
Efter att ha irrat runt och snackat med vad som känns som 1000 pers och dansat sig genomsvettig till den tunga elektroliknande musiken tog den kvällen plötsligt slut. Stötte ihop med Tobias på vägen ut, han hade däckat på toan. Väl utanför ramla Goddie ut och jag minns typ samtalet som : ”Har du sett Mats?” ”Nej” "Ok, Taxi!!” så försvann han. Träffade några riktiga skummisar utanför som jag spenderade kanske en halvtimme att snacka med medan jag käkade alla äggmackor seven eleven hade framme i hyllan.
Aja mot tåget, säger hej då till Tobias, sätter mig i ett hörn. Tåget åker, känns som i timmar. Tittar upp, vafan? Bara åkt 3 stationer... ??
HELVETE!
Jag måste somnat och är på väg tillbaka till Shibuya. Livet suger.
Kämpar mig hem till slut ändå och ber till gud att ingen i mitt hus är uppe. Måste se ut som något importerat direkt från andra världskriget. Tyvärr stöter jag på husets ”leader” som inte snackar någon engelska och jag inte träffat tidigare så måste gå igenom hela "Tjena Tjena processen". Han passar dessutom på att förklara hela min cleaning duty på japanska. Det är en sektliknande källsortering i detta land i tell you. Känndes som en befrielse när han snackat klart, vill ju inte verka som värsta alkisen första helgen, så sprang upp på rummet o däcka.
Helgen tog inte slut här dock, men inlägget gör det tyvärr. Hade en episk rematch på Ageha dagen efter. Och att stå och dansa vid pool baren (utomhus) medan solen går upp och du har utsikt över vattnet och alla skyskrapor på andra sidan är bortom min författar nivå att skriva om =)
Jag kan säga en sak dock: Sunkhak på Söder känns långt borta.
SkolaとBoende
Så med både bön i Omiya shrine och spådom från Senso-ji i ryggen kan väl inget gå snett nu.
Allt har faktiskt rullat på bra.
Skola
I måndags började skolan, 9-13 varje vardag. Klassen består mest av kineser och koreaner. Men det finns även en till svensk och tre ryskor.
Min sociala sida har varit under all kritik den första veckan. Mest för att jag fått stiga upp klockan 5:30 på morgonen och åka ett tåg så fullt med människor att man inte kan röra sig under 1,5 timme. Sovit 3 timmar natten innan och kommit fram och kännt mig fullständigt förstörd. Jag ser nästa vecka som den riktiga kick-offen
Varje morgon börjar med att läraren mässliknande stämmer in
”OHAAAAAAAAAAAAAAAYO GOZAIMASU”
Var på alla stående svarar med ett ännu längre, ännu kraftigare
OHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAYOOOOOOOOOOO GOZAIMASU.
Tempot i skolan är BRUTALT måste jag säga. Boken vi har nu är ungefär som Genki 2 som vi hade på Universitetet, bara att vissa saker saknas och vissa andra saker finns med. Blev riktigt besviken första dagen. Orka sitta och repetera i ett år. Men när jag sen fick förklarat för mig att vi ska göra klart den på 10 veckor fick jag panik åt andra hållet istället. Hur fan ska min skalle hänga med i den farten? Bra att jag inte hamnade en klass upp. Samtidigt ska vi också göra en kanjibok på 300 tecken under den tiden. Aja det är bara kämpa.
Det är en riktig familjestämning på skolan. Relationen lärare - elev - expedition är mycket avslappnad. De hjälper än med lite vad som helst som man kan tänkas undra. Dessutom brinner lärarna verkligen för undervisningen.
Boende
Nu har jag flyttat. Och tacka gud för Internet, TV, Kylskåp som fungerar som det ska och air condition. Mitt rum är faktiskt större än jag trodde. Resten av huset är dock mycket mindre än jag trodde. Boendet har ingenting med skolan att göra. De flesta som bor här jobbar. Jag trivs. Ska bli intressant att se hur det blir i framtiden. Första intrycket är varjefall att det verkar väldig chill och de jag har träffat verkar trevliga.
På toaletten sitter en skylt där det står ”Check the toilet paper or you might have to do your final choice” Och en bild på en gubbe som ska ta livet av sig för att pappret tagit slut precis när han skitigt. Humor...
Plugg Setup
Det är ju allmänt trist att plugga ur textböcker och det finns mycket roligare sätt att göra det på. Hur?
Har köpt en 電子辞書 (Denshi-Jisho) och det är riktig kärlek. En bärbar ordbok med touch screen så att man kan skriva in de kanji man inte förstår och få en översättning direkt. Eller bara knappa in ett ord på engelska så dyker det upp på japanska. Mycket användbart hela tiden.
Nintendo DS + Final Fantasy IV på japanska. Helt klart möjligt med hjälp av Jishon, ett pågående projekt. Antecknar ord för fullt. Det är dessutom ett sjukt grymt spel. Bra träning inför FFXIII som kommer ut i år här!
Och viktigast av allt, bara prata prata prata prata.
Random / Will do's
Efter lite springande fram och tillbaka har jag nu också registrerat mig på kommunalkontoret. Vilket mer eller mindre betyder att jag inte är en illegal invandrare längre. Detta låser också upp ett antal nya abilities:
Köpa och skaffa mobil med abonnemang!
Skaffa Bankkonto!
Arbetstillstånd!
Alla dessa tre leder i sin tur till ännu mera möjligheter!
Blev mega hype och sprang till Yodobashi Akiba direkt och kollade på mobiler. Men mobilerna är seriöst så jävla spaceade här att jag inte fattar ett skit. En kombination av att inte tittat på mobiler hemma på flera år och sedan glo runt här har lett till att det är ett massivt hopp i utvecklingen. Jag blev helt slut i huvudet och gav upp ganska snabbt. Men ska definitivt skaffa en snart!
Har också hittat ett massivt Fitness Center i Ueno efter att ha frågat runt på skolan och de jag bor med där jag tänker skaffa kort. 100 när jag kommer hem Danis!
Ska köpa en Cyckel och börja cykla till skolan.
Helgen
Ikväll ska jag ut med min gamla favorit Bard, Red Mage och Thief. TH4! Ska nog bli en grym raid i Shibuya. Sitter och är taggad nu. Blir garanterat morgon tåget hem. Funtar på om jag ska gå WAR eller NIN =P
Imorgon blir det rematch på Ageha tillsammans med den andra svensken i klassen.
Peace
Allt har faktiskt rullat på bra.
Skola
I måndags började skolan, 9-13 varje vardag. Klassen består mest av kineser och koreaner. Men det finns även en till svensk och tre ryskor.
Min sociala sida har varit under all kritik den första veckan. Mest för att jag fått stiga upp klockan 5:30 på morgonen och åka ett tåg så fullt med människor att man inte kan röra sig under 1,5 timme. Sovit 3 timmar natten innan och kommit fram och kännt mig fullständigt förstörd. Jag ser nästa vecka som den riktiga kick-offen
Varje morgon börjar med att läraren mässliknande stämmer in
”OHAAAAAAAAAAAAAAAYO GOZAIMASU”
Var på alla stående svarar med ett ännu längre, ännu kraftigare
OHAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAYOOOOOOOOOOO GOZAIMASU.
Tempot i skolan är BRUTALT måste jag säga. Boken vi har nu är ungefär som Genki 2 som vi hade på Universitetet, bara att vissa saker saknas och vissa andra saker finns med. Blev riktigt besviken första dagen. Orka sitta och repetera i ett år. Men när jag sen fick förklarat för mig att vi ska göra klart den på 10 veckor fick jag panik åt andra hållet istället. Hur fan ska min skalle hänga med i den farten? Bra att jag inte hamnade en klass upp. Samtidigt ska vi också göra en kanjibok på 300 tecken under den tiden. Aja det är bara kämpa.
Det är en riktig familjestämning på skolan. Relationen lärare - elev - expedition är mycket avslappnad. De hjälper än med lite vad som helst som man kan tänkas undra. Dessutom brinner lärarna verkligen för undervisningen.
Boende
Nu har jag flyttat. Och tacka gud för Internet, TV, Kylskåp som fungerar som det ska och air condition. Mitt rum är faktiskt större än jag trodde. Resten av huset är dock mycket mindre än jag trodde. Boendet har ingenting med skolan att göra. De flesta som bor här jobbar. Jag trivs. Ska bli intressant att se hur det blir i framtiden. Första intrycket är varjefall att det verkar väldig chill och de jag har träffat verkar trevliga.
På toaletten sitter en skylt där det står ”Check the toilet paper or you might have to do your final choice” Och en bild på en gubbe som ska ta livet av sig för att pappret tagit slut precis när han skitigt. Humor...
Plugg Setup
Det är ju allmänt trist att plugga ur textböcker och det finns mycket roligare sätt att göra det på. Hur?
Har köpt en 電子辞書 (Denshi-Jisho) och det är riktig kärlek. En bärbar ordbok med touch screen så att man kan skriva in de kanji man inte förstår och få en översättning direkt. Eller bara knappa in ett ord på engelska så dyker det upp på japanska. Mycket användbart hela tiden.
Nintendo DS + Final Fantasy IV på japanska. Helt klart möjligt med hjälp av Jishon, ett pågående projekt. Antecknar ord för fullt. Det är dessutom ett sjukt grymt spel. Bra träning inför FFXIII som kommer ut i år här!
Och viktigast av allt, bara prata prata prata prata.
Random / Will do's
Efter lite springande fram och tillbaka har jag nu också registrerat mig på kommunalkontoret. Vilket mer eller mindre betyder att jag inte är en illegal invandrare längre. Detta låser också upp ett antal nya abilities:
Köpa och skaffa mobil med abonnemang!
Skaffa Bankkonto!
Arbetstillstånd!
Alla dessa tre leder i sin tur till ännu mera möjligheter!
Blev mega hype och sprang till Yodobashi Akiba direkt och kollade på mobiler. Men mobilerna är seriöst så jävla spaceade här att jag inte fattar ett skit. En kombination av att inte tittat på mobiler hemma på flera år och sedan glo runt här har lett till att det är ett massivt hopp i utvecklingen. Jag blev helt slut i huvudet och gav upp ganska snabbt. Men ska definitivt skaffa en snart!
Har också hittat ett massivt Fitness Center i Ueno efter att ha frågat runt på skolan och de jag bor med där jag tänker skaffa kort. 100 när jag kommer hem Danis!
Ska köpa en Cyckel och börja cykla till skolan.
Helgen
Ikväll ska jag ut med min gamla favorit Bard, Red Mage och Thief. TH4! Ska nog bli en grym raid i Shibuya. Sitter och är taggad nu. Blir garanterat morgon tåget hem. Funtar på om jag ska gå WAR eller NIN =P
Imorgon blir det rematch på Ageha tillsammans med den andra svensken i klassen.
Peace
Lite Spiritualismです
Blev inte världens roligaste inlägg den här gången men sitter på cirka 10 topics i huvudet som jag vill skriva om och det här var det enda jag kunde slänga ihop på 10 minuter.
Hur som helst föreslog Aki att vi skulle besöka Omiya shrine i lördags. Något som lät helt ok i mina öron då förra helgen varit rätt så vild. Och att vara lite spirituell kan ju inte heller skada. Omiya som bara ligger 3-4 stationer från ”lilla” Okegawa visade sig vara en av Tokyos största stationer med över 20 perronger. Fullt med folk, precis som i city. Känns verkligen ändlöst.
Ändå, cirka 10 minuters gångavstånd från stationen:
En riktig konstrast från staden som ligger alldeles runt hörnet. En stor trädgård, riktigt vackert.
Passade på att dra på en bön också för att säkra bloggens framtid. Vore ju illa att missa chansen. Buga, Buga, Klappa två gånger, Buga med händerna ihop, stå still, ”insert prayer of choice”, done.’ En ritual som verkar så självklar som den bara kan bli för alla som kommer dit.
Har även besökt det något mer kända Senso-Ji templet i Asakusa.
Dessutom lite känt för sina träffsäkra spådommar. Expressens horoskop kan slänga sig i väggen. Självklart var jag tvungen att spå mig genom att offra 50円 till det religiösa. Fungerar så att man skakar fram en liten pinne med ett nummer på ur en korg. På pinnen finns ett nummer som visar vilket skåp man ska öppna. I skåpet ligger din spådom.
Avskrivet rakt från pappret:
“Your hard life under so many troubles during long period, will be over and it get better day by day. (!!!)
By the help of the noble and mayor person, you can get permit and recommendation, your future will improve to much better. (Cool)
As the last flower can make the best fruit, the fortune smiles and comes to you finally. The income and wealth will be in your hand free, and it lasts long. (Cheers)
The request will be granted, The patient will get well soon, The lost article will be found but late, The person you wait for will come but late, Build a new house and removal are both well, To start a trip is well, Marriage and employment are both well” (SUGOI)
Nej, paranteserna står inte med på pappret. Fritt att tolka men det där är 100 gånger bättre än när jag och Danis spådde oss 2006. Då vi fick spått att våra världar skulle rasa samman mer eller mindre. Känns bra, min Senso-Ji framtid är säkrad, resan har fått sin egen blessing från scratch. Nu ska jag aldrig mer spå mig där, inte värt risken!
Placerings provet gick bra, första skoldagen idag gick bra, på onsdag flyttar jag =). Har också spenderat en dag i Harajuku med Hampus från klassen som reser runt i Japan för tillfället. Men det kommer i egna inlägg sen, så stay tuned.
ミカエルです。
Hur som helst föreslog Aki att vi skulle besöka Omiya shrine i lördags. Något som lät helt ok i mina öron då förra helgen varit rätt så vild. Och att vara lite spirituell kan ju inte heller skada. Omiya som bara ligger 3-4 stationer från ”lilla” Okegawa visade sig vara en av Tokyos största stationer med över 20 perronger. Fullt med folk, precis som i city. Känns verkligen ändlöst.
Ändå, cirka 10 minuters gångavstånd från stationen:
En riktig konstrast från staden som ligger alldeles runt hörnet. En stor trädgård, riktigt vackert.
Passade på att dra på en bön också för att säkra bloggens framtid. Vore ju illa att missa chansen. Buga, Buga, Klappa två gånger, Buga med händerna ihop, stå still, ”insert prayer of choice”, done.’ En ritual som verkar så självklar som den bara kan bli för alla som kommer dit.
Har även besökt det något mer kända Senso-Ji templet i Asakusa.
Dessutom lite känt för sina träffsäkra spådommar. Expressens horoskop kan slänga sig i väggen. Självklart var jag tvungen att spå mig genom att offra 50円 till det religiösa. Fungerar så att man skakar fram en liten pinne med ett nummer på ur en korg. På pinnen finns ett nummer som visar vilket skåp man ska öppna. I skåpet ligger din spådom.
Avskrivet rakt från pappret:
“Your hard life under so many troubles during long period, will be over and it get better day by day. (!!!)
By the help of the noble and mayor person, you can get permit and recommendation, your future will improve to much better. (Cool)
As the last flower can make the best fruit, the fortune smiles and comes to you finally. The income and wealth will be in your hand free, and it lasts long. (Cheers)
The request will be granted, The patient will get well soon, The lost article will be found but late, The person you wait for will come but late, Build a new house and removal are both well, To start a trip is well, Marriage and employment are both well” (SUGOI)
Nej, paranteserna står inte med på pappret. Fritt att tolka men det där är 100 gånger bättre än när jag och Danis spådde oss 2006. Då vi fick spått att våra världar skulle rasa samman mer eller mindre. Känns bra, min Senso-Ji framtid är säkrad, resan har fått sin egen blessing från scratch. Nu ska jag aldrig mer spå mig där, inte värt risken!
Placerings provet gick bra, första skoldagen idag gick bra, på onsdag flyttar jag =). Har också spenderat en dag i Harajuku med Hampus från klassen som reser runt i Japan för tillfället. Men det kommer i egna inlägg sen, så stay tuned.
ミカエルです。
Updateです！
Det här är verkligen landet där allting fungerar som det ska, men ingenting fungerar som hemma.
I stort sett allt man kan göra fel på gör man fel på. Jag vet inte hur många gånger jag har åkt fel med tåget än så länge. Blir helt tokig fan. Jag förstår inte hur vi kunde åka så felfritt när vi var här 2006. Var den svenska guideboken verkligen så mäktig att ha med sig? Skrattar ni? Här ta en titt: http://www.meik.jp/2rosenzu/phot_zen/tokyo_koiki_jpn.gif (Klicka, snälla ;_;)
Varjefall, flygresan gick som den ska. Segt men bra, hamnade bredvid en japansk brud, så fick prova på att snacka lite direkt, och lärde mig äntligen vad det egentligen står på Asahi burken! 辛口= Karakuchi = Dry Taste
Det var kul att se Christoffer igen! Tung som fan har han hunnit bli på Japanska också. Var skönt att ha någon att hänga med de första dagarna också.
Första dagen spenderade vi med att strosa runt i Akihabara – Electric town. Nördarnas Mecka! Och ja jag älskar det! Här hittar man allt man kan tänka inom teknik och spel, och även sånt man inte kan tänka sig. Man blir typ lycklig bara av att gå runt där. Köpte en ny kamera då jag på något sett lyckats ta sönder min direkt.
Mitt i allt ligger Yodobashi Akiba (Bilden), vilket seriöst måste vara världens största butik. Bilden ger inte direkt propotionerna, men ni människorna nere till höger vid ingången är ju nästan bara prickar. Jag och Danis orkade oss inte igenom 2006. Den här gången pallade vi.
103 tums plasma TV, anyone?
Stol som börjar skaka om du sitter stilla för länge? Så att man inte somnar på jobbet/hemma?
Damsugare som städar automatiskt genom sensorer?
Så alla som klagat på min TV kan ju varjefall trösta er med att det kunde varit dubbelt så illa. Jag kommer bo ca 10 min från Akihabara när jag väl får mitt rum, fett nice!
Slänger upp lite mer bilder av staden;
Shibuya.
Asakusa, jag undrar vem eller vad som fick för sig att bygga det där, och hur man lyckades få igenom det.
Hur som helst: Nightlife
Ageha – I lördags gick vi till klubben jag skrev om tidigare. Hade sett fram emot att slänga upp några glassiga bilder men så blev det inte. Världens säkerhet på stället. Metalldetektorer och kroppsvisitering när man går in. De bad mig lämna ifrån mig kameran och låsa in den i ett litet skåp. Fan vilken besvikelse, inga skrytbilder haha. Men vilket röj, vilken känsla. Jag minns inte ens hur många dansgolv det var. 5-6? Det här slår allt och alla klubbar jag tidigare varit på. De vi var på i Shanghai kommer ens i närheten! Lätt över 3000 människor, skojar inte. Jag återkommer med en längre rapport när jag varit där några fler gånger =)
"White Trash Charms Japan!!" Källa
Nu har jag flyttat ut till den lilla förorten Okegawa där det ”bara” bor 130000 människor. Ungefär en timme utanför Tokyo med pendeltåg (Ca 2,5h om man åker tåg på mitt sätt). Jag tror jag är den enda blatten här. Stirra-ut-svensken faktorn är varjefall mycket högre här än inne i stan. Jag och Aki (mammas kompis) tränger ihop oss i en lägenhet som kanske inte är så lite, men så fullproppad med saker att man knappt kan röra sig. Han är rätt cool ändå den här killen. Han har gett ut läroböcker i Svenska, Norska, Isländska och Danska för japaner. Vi har gått från att bara prata svenska till att prata 50/50 Svenska/Japanska på bara några dagar. Ganska cool känsla. Det ska nog gå riktigt bra det här! Han har dessutom 1-2 timmars privatlektioner med mig om dagen med mig, något jag är riktigt tacksam för.
Sååå
På fredag har jag har jag placeringstest i skolan, på onsdag så får jag min egen lägenhet. I och med att jag får mitt eget ställe får jag också internet. Jag har fått en liten presentation nu av alla som bor där och skrivit ett litet brev om mig själv som jag blev ombedd att göra. Gulligt alltså, så skulle man aldrig göra i Sverige. Så det är inte förens nästa vecka jag kan börja få ett grepp om hur livet kommer bli här. Man har så himla mycket att skriva, men jag tror att det räcker så här. Det händer saker hela tiden och skulle behöva sitta i och updatera i real tid om man vill ha med allt.
Peace
I stort sett allt man kan göra fel på gör man fel på. Jag vet inte hur många gånger jag har åkt fel med tåget än så länge. Blir helt tokig fan. Jag förstår inte hur vi kunde åka så felfritt när vi var här 2006. Var den svenska guideboken verkligen så mäktig att ha med sig? Skrattar ni? Här ta en titt: http://www.meik.jp/2rosenzu/phot_zen/tokyo_koiki_jpn.gif (Klicka, snälla ;_;)
Varjefall, flygresan gick som den ska. Segt men bra, hamnade bredvid en japansk brud, så fick prova på att snacka lite direkt, och lärde mig äntligen vad det egentligen står på Asahi burken! 辛口= Karakuchi = Dry Taste
Det var kul att se Christoffer igen! Tung som fan har han hunnit bli på Japanska också. Var skönt att ha någon att hänga med de första dagarna också.
Första dagen spenderade vi med att strosa runt i Akihabara – Electric town. Nördarnas Mecka! Och ja jag älskar det! Här hittar man allt man kan tänka inom teknik och spel, och även sånt man inte kan tänka sig. Man blir typ lycklig bara av att gå runt där. Köpte en ny kamera då jag på något sett lyckats ta sönder min direkt.
Mitt i allt ligger Yodobashi Akiba (Bilden), vilket seriöst måste vara världens största butik. Bilden ger inte direkt propotionerna, men ni människorna nere till höger vid ingången är ju nästan bara prickar. Jag och Danis orkade oss inte igenom 2006. Den här gången pallade vi.
103 tums plasma TV, anyone?
Stol som börjar skaka om du sitter stilla för länge? Så att man inte somnar på jobbet/hemma?
Damsugare som städar automatiskt genom sensorer?
Så alla som klagat på min TV kan ju varjefall trösta er med att det kunde varit dubbelt så illa. Jag kommer bo ca 10 min från Akihabara när jag väl får mitt rum, fett nice!
Slänger upp lite mer bilder av staden;
Shibuya.
Asakusa, jag undrar vem eller vad som fick för sig att bygga det där, och hur man lyckades få igenom det.
Hur som helst: Nightlife
Ageha – I lördags gick vi till klubben jag skrev om tidigare. Hade sett fram emot att slänga upp några glassiga bilder men så blev det inte. Världens säkerhet på stället. Metalldetektorer och kroppsvisitering när man går in. De bad mig lämna ifrån mig kameran och låsa in den i ett litet skåp. Fan vilken besvikelse, inga skrytbilder haha. Men vilket röj, vilken känsla. Jag minns inte ens hur många dansgolv det var. 5-6? Det här slår allt och alla klubbar jag tidigare varit på. De vi var på i Shanghai kommer ens i närheten! Lätt över 3000 människor, skojar inte. Jag återkommer med en längre rapport när jag varit där några fler gånger =)
"White Trash Charms Japan!!" Källa
Nu har jag flyttat ut till den lilla förorten Okegawa där det ”bara” bor 130000 människor. Ungefär en timme utanför Tokyo med pendeltåg (Ca 2,5h om man åker tåg på mitt sätt). Jag tror jag är den enda blatten här. Stirra-ut-svensken faktorn är varjefall mycket högre här än inne i stan. Jag och Aki (mammas kompis) tränger ihop oss i en lägenhet som kanske inte är så lite, men så fullproppad med saker att man knappt kan röra sig. Han är rätt cool ändå den här killen. Han har gett ut läroböcker i Svenska, Norska, Isländska och Danska för japaner. Vi har gått från att bara prata svenska till att prata 50/50 Svenska/Japanska på bara några dagar. Ganska cool känsla. Det ska nog gå riktigt bra det här! Han har dessutom 1-2 timmars privatlektioner med mig om dagen med mig, något jag är riktigt tacksam för.
Sååå
På fredag har jag har jag placeringstest i skolan, på onsdag så får jag min egen lägenhet. I och med att jag får mitt eget ställe får jag också internet. Jag har fått en liten presentation nu av alla som bor där och skrivit ett litet brev om mig själv som jag blev ombedd att göra. Gulligt alltså, så skulle man aldrig göra i Sverige. Så det är inte förens nästa vecka jag kan börja få ett grepp om hur livet kommer bli här. Man har så himla mycket att skriva, men jag tror att det räcker så här. Det händer saker hela tiden och skulle behöva sitta i och updatera i real tid om man vill ha med allt.
Peace
