富士山! シ

Händelserik vecka, men framförallt händelserik fredag.

Skolutflykt, roligare än det låter. Destination Fuji-San. Det har regnat i stort sett varje dag den här veckan och väder prognosen utlovade 80% risk för regn. Potentiell mardröm. En nästan 2 timmar lång bussresa dit, då vädret skiftade fram och tillbaka från glasklart till spöregn flera gånger. Spännande. Vi ska till 5e etappen, vilket är så högt man kommer med buss.  Allt ser bra ut tills vi i princip är framme....

Om det är någon som någonsin undrat hur det känns att vara inne i ett regnmåln kan jag glatt svara på det. Det regnar inte, det är vatten i luften.


Har exakt samma bild från 2006, men med klart väder, och det är en jävla utsikt härifrån.

Här är varjefall avstampet för att börja klättra de sista 2400 meterna upp. Man ser folk i alla åldrar göra sig redo. Jag var fan vältränad 2006 och började böla de 200 sista meterna för att det var så jobbigt. Luften blir liksom så tunn att den knapp känns uppe på toppen. Ändå såg jag flera som lätt var över 65 när jag och Danis var uppe på toppen. Något som gjorde mig riktigt imponerad, men samtidigt lite sne. Hur fan kunde de komma upp när jag tyckte det var så jobbigt att jag grät. Men idag gott folk, ja idag har jag fått svaret på gåtan. Den lilla detaljen vi missade för två år sen när vi gick den sista biten.

How to do it?

KÖP LUFT.

Jag skojar inte! Luft på konserv. Till och med plats för ett frimärke och address ruta om man vill skicka. Någon som vill ha eller? Det här måste lätt vara top tio på onödiga saker. Jag menar det är en konservburk, hur ska man lyckas andas in luften som är där i? Så fort du öppnar den försvinner ju luften. 40 kronor burken! Kanske borde börja sälja på Vivo.

"The Clean Air at Mount Fuji"
"Packed in this can is the clean natural air you can breath only when you are at Mt. Fuji"

Aja att klättra var inte på schemat den här gången. (Vilket jag förstod först, men nu efter upptäckten av konserverad luft vet jag inte..) Så vi satte oss i bussen och åkte ner igen. 100 meter längre bort, ute ur regnmolnet, fotograferat genom buss fönstret.

Jag menar, hur ofta åker man buss uppe i himlen? Nice feeling helt enkelt.

Nu trodde ni säkert att det här inlägget skulle ta slut. Men det är egentligen nu det börjar. Hade tänkt skippa skriva att vi åkte upp då det kändes som en rätt onödig grej att ha med. Så hoppas ni inte hunnit bli alldeles för uttråkade. Vi var inte på väg hem, utan på väg till vår nästa destination.

Welcome to Fuji-Kyu Highlands


Det är egentligen inte ett så stort område, men det finns en del riktigt koola grejer här kan jag säga.
Den här bergodalbanan, 2045 meter lång, börjar med att man sakta sakta åker upp 79 meter i luften för att sedan störta i 130 km/h! Man hinner tänka en hel del på vägen upp, typ att man ska dö. Det var världrekord med 79 meter när den byggdes men jag tror det är slaget nu.

Vidare har vi Dodonpa som känns lite som att spela Wipeout. 0-170 Km/h på 1,8 sek. Börjar med värsta raksträckan så lite svår att fånga på bild. Sen åker den i stort sett bara runt efter en looping eller två.


Nu måste det väl ändå vara allt? Trodde ni det själva eller? Det här är fan Japan.
Sparat det bästa till sist. En av världens två 4D-Bergodalbanor. EEYanaika (Fråga mig inte vad en 4D B&D bana är exakt, hade inte hört talas om det förrens idag). Tänker inte ens ge mig in på att förklara hur den åker så letade upp länken Christoffer använde (eftersom han inte heller kunde förklara, fast han tappert försökte)




Det är varjefall dessa 3 attraktioner som gör hela parken mer eller mindre.

Aja nu ska jag sluta babbla om bergodalbanor. Vi hade ett underbart flyt med vädret, tycker nästan det var lite kul att stå mitt inne i ovädret uppe på berget. Det var solsken i stort sett hela tiden vi var på nöjesfältet och det började spöregna nästan precis efter att bussen börjat åka hemåt. Är sjukt trött nu och ska hoppa i säng. Orkar inte ens läsa igenom vad jag skrivit, så lär ju redigera lite imorgon ^^


Oyasuminasai!

Kommentarer
Postat av: Denise

shiiit!

jag blev typ åksjuk när jag kollade på länken.

2009-07-31 @ 08:39:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0