TokyoTrip

Dag 2: Börjar med att glida ner på stranden. Ensam. Folket antingen sover eller promenerat till en utsiktsplats cirka 30 minuter bort.


Jag har haft så himla mycket tankar sedan jag kom till Japan. Egentligen har jag haft en flod av negativa tankar i mig de senaste fem och ett halvt åren. Hade egentligen tänkt skriva av mig en hel del i det här inlägget. Men det är inget man gör på 10 minuter. Det kräver tid, eftertanke och noggrannhet. Men någonting hände på den där stranden. Det känns som som ett långvarigt inre krig fick ett slut. Med en krossande seger. En överväldigande känsla. Jag har kommit fram till så himla mycket på senaste.

Lyssnar igenom hela nya Kent plattan på stranden. Varje citat får direkt en mening, allt passar in så bra. Den är grym, den fick mina 90 kronor på ITunes store som stöd. Nya tankar, nya associationer!

Det är lugnt om ni bara tycker det låter knäppt, jag har inte blivit knäpp, i varje fall inte värre än vanligt. Ska utveckla det hela sen, men nu vidare till vår Okinawa resa.

Efter stranden mötte jag upp resten av folket och vi åkte till Ryukyu Mura. En gammeldags traditionell by.




Japanenglish for the win! Habu är en sorts orm. Det ska stå The habu swallowed a cat.

Efter detta 1,5timmars taxi igen till ett slott som jag faktiskt inte kommer ihåg namnet på. Trots att det är ett världsarv.


Det var inte direkt en mega hit. Men allt kan ju inte vara det heller.

Detta följdes av middag och en promenad på International Street.

Och som avslutning ännu en solnedgång.



Pluggade hela flygresan hem. Var hemma igen runt midnatt och somnade direkt.

Spikade 97/100 på Kanjiprovet dagen efter. Spikade 96/100 på Grammatikprovet igår.

The conquest of Japan har bara börjat. Ska rensa hela den här jävla ön innan jag åker hem! Imorgon åker jag till Nikko i 2 dagar med skolan. Laters!