TokyoTrip

Dag 5 - Chased by Deers

Med en baksmälla bortom den här världen var det dags att ta sig till Nara! Detta inlägg får avspegla lite hur jag mådde den dagen. Jag sa inte så mycket, mådde skit, men då vi bara skulle vara här en dag var det all resterande kraft som gick att samla ihop som användes. Denna kraft räckte dessutom fint för att inte behöva känna att jag förstört min upplevelse, eller intryck av Nara.

Någon timme från Osaka med tåg. Nara, en jätte park mest känd för sina 1000 tals vilda hjortar som härjar runt fritt. Sen är det givetvis mest känt för massa tempel, men jag tycker helt klart att hjortarna är det coolaste.

Det tar tid att ta sig igenom hela den här parken, och åker man till Nara är det rätt sannolikt att man vill se staden också när man är där. Trots den ultimata baksmällan hann vi göra allt vi planerat utan att känna oss allt för stressade. Vi letade upp en informations disk vid stationen då vi behövde en karta. Efter en 5 minuters utläggning, som jag redan hört 4 gånger, då tjejen i kassan sa exakt samma sak till alla utlänningar som kom för att be om en karta kan jag faktiskt citera:

 

"Welcome in Nara, do you like walking?" Ja/Nej. Alla i kön före svarade ja, så jag vet inte vad hon kan tänkas säga om man inte gör det. Fortsatt med

 

"There are many many many deer here! Waiting for you! Over 1000! Here is old town, here is shopping, do you like sake?" Ja/Nej

 

"Here is old brewery!"

 

Detta upprepades identiskt till alla före i kön. Det roliga är att så fort någon stack in en fråga emellan, eller inte svarade Yes eller No på hennes 2 frågor log hon bara och repeterade meningen.

 

Så iväg bar det, eftersom vi tycker om att gå! Tur var väl det, annars hade väl hon bett oss åka hem. Vart håller alla dessa hjortar hus egentligen. Jag som till och med köpt hjortgodis! Efter en stund infaller en känsla av att jag är förföljd...

 

Vilket jag mycket riktigt är. 2 stycken, häftigt!


Som snabbt blir till 6 stycken....


Tills jag blir fullkomligt omringad


Men lyckas till slut slå iväg dem

,
Samtidigt som jag lyckas ta mig loss och fly iväg känner jag hur huvudet dunkar som om någon slår mig en hammare varje steg jag tar.

Men de slutade inte jaga mig så enkelt, det var först när de fick syn på nästa offer som köpt en snack åt dem jag blev ointressant.

Så länge man inte har några hjortsnacks på sig så är de bara helt lugna, men de är verkligen överallt i hela parken.

Lunkade slött runt medan baksmällan långsamt blev lindrigare och lindrigare.




Till slut bar det upp till toppen, spanade in utsikten ett kort tag för att senare återvända med tåget till Osaka för att sova ut en natt, Sen skulle det vidare till nästa stad, den stora avslutningen, Kyoto!


To be continued..